Gå direkt till huvudinnehållet

Mycosis fungoides

Mycosis fungoides är ett lymfom, det vill säga cancersjukdom, i huden som orsakas av en typ av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. Tillståndet kan se ut på flera olika sätt.

Faktagranskad av: Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta

Fakta om mycosis fungoides

  • Mycosis fungoides är ett hudlymfom med cancer i T-lymfocyter.
  • Tillståndet förekommer framförallt hos äldre män.
  • Vanligen finns torra, något fjällande, välavgränsade hudförändringar, ofta längst ned på överkroppen och på skinkorna, ibland med klåda.
  • För att bekräfta diagnosen tas en bit hud (biopsi) från en typisk hudförändring som sedan undersöks i mikroskop.
  • Det finns många olika behandlingsalternativ; kortisonkräm, retinoider, immunhämmande läkemedel, UV-strålning, strålbehandling, cellgifter och benmärgstransplantation.
  • I de flesta fall är prognosen mycket god och man lever ett normallångt liv.

Vad är mycosis fungoides?

Mycosis fungoides är en hudcancer där en form av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter blir maligna. Sjukdomen tillhör gruppen av cancersjukdomar som kallas lymfom. Mycosis fungoides förekommer mycket sällan och drabbar främst äldre män.

Symtom

  • Torra, något fjällande, välavgränsade hudförändringar. Ibland förväxlas dessa hudförändringarna med psoriasis eller eksem.
  • Hudförändringarna är oftast lokaliserade längst ned på överkroppen och på skinkorna.
  • Ibland finns klåda.
  • En ovanlig variant angriper hårbotten och orsakar håravfall.
  • I vissa fall är förändringarna tjockare eller bildar knölar.

 

Orsak

Orsaken bakom mycosis fungoides är okänd. 

Diagnos

Utredning av mycosis fungoides görs hos hudläkare. För att bekräfta diagnosen tas en bit hud (biopsi) från en typisk hudförändring som sedan undersöks i mikroskop. I början kan hudförändringarna vara så diskreta att man inte kan bekräfta diagnosen med en biopsi, och ofta måste upprepade biopsier tas över tid. Om man har en förstorad lymfkörtel (>1,5 cm) tas en biopsi också därifrån.

I diagnostiken ingår blodprov för att bedöma blodkroppar samt njur- och leverfunktion. Ibland görs även datortomografiundersökning av hals, bröstkorg, mage och bäcken. 

Behandling

Det finns många olika behandlingsalternativ. Vid tidigt stadium av sjukdomen är kortisonkrämer, ultraviolett strålning, så kallad UV-behandling med UVB eller PUVA, strålbehandling, retinoider och immunhämmande behandling behandlingsalternativ.

Vid senare stadier är, förutom redan nämnda behandlingar, även cellgifter (cytostatika) och benmärgstransplantation möjliga behandlingsalternativ. Ibland ges extracorporeal fotoferes, ECP, vilket är en högspecialiserad behandling där blodet får cirkulera utanför kroppen genom en apparat och bestrålas med UVA-ljus. 

Prognos

I de flesta fall är prognosen mycket god och man lever ett normallångt liv. Förekomst av knölar (tumörer) i huden ger en sämre prognos, liksom tillstånd med utbredd rodnad och fjällning, så kallad erytrodermi.

Vill du veta mer?