Aktinisk keratos (solkeratos)
Faktagranskad av: Caroline Simberg Danell, ST-läkare, Hudkliniken, Södersjukhuset, Stockholm och Lena Wanger, överläkare, Hudkliniken, Södersjukhuset
Fakta om aktinisk keratos
- Aktinisk keratos är en hudskada som beror på påverkan från solen.
- Hudförändringarna består av små, ofta rodnade och fjällande fläckar som förekommer på solutsatt hud.
- Tillståndet beror på skadlig inverkan av solljus på arvsmassan i cellerna i överhuden.
- Om man har aktinisk keratos är det viktigt att skydda sig mot solen. Övrig behandling kan bestå av lokalbehandling med krämer, frysbehandling och/eller skrapning, eller fotodynamisk behandling.
- Effekten av behandling är god, men det kan uppstå nya förändringar i solutsatt hud.
Vad är aktinisk keratos?
Aktinisk keratos är en hudskada som beror på påverkan från solen. Hudförändringarna består av små, ofta rodnade och fjällande fläckar. Oftast ger aktiniska keratoser inga symtom, men de kan klia eller svida. Förändringarna förekommer på solutsatta ytor och kan bestå av en eller flera fläckar. Aktiniska keratoser bör behandlas då det finns en viss risk för att de utvecklas till skivepitelcancer, en form av hudcancer.
Personer som har exponerats för intensivt solljus under många år löper störst risk att utveckla aktinisk keratos. Över 80 % av fläckarna förekommer i de hudområden som är mest utsatta för solljus, till exempel ansiktet, halsen, underarmarna och händerna. Aktinisk keratos ökar med stigande ålder och är vanligare bland män och bland ljushyade personer. Aktinisk keratos förekommer hos upp till 38 % ljushyade personer som är 50 år eller äldre, boende i norra Europa.
Symtom och tecken
Typiskt förekommer en eller flera rödaktiga till gulbruna, torra, fjällande hudförändringar med en diameter på 0,2–2,5 cm. Förändringarna är ofta lätta att upptäcka och de finns oftast i områden som är särskilt exponerade för sol – ansikte, handryggar, underarmar, hals och hjässa eller hårbotten. I de tidiga stadierna känns huden ojämn och sträv, men efter hand blir den tjockare och fjällar. Det kan också bildas små skorpor eller sår. De flesta fläckarna är symtomfria men en del ger klåda eller irritation.
Orsak
Tillståndet beror på skadlig inverkan av solljus på arvsmassan i cellerna i överhuden. Det leder till förändringar i cellernas funktion och utveckling. Personer med ljus hy är en särskilt utsatt grupp. Vid stor exponering för solen kan hudförändringar uppstå också i tåligare hud, till exempel hos personer som befinner sig utomhus väldigt mycket.
Behandling
Om man har aktinisk keratos bör man inte utsätta sig för stark sol, med ytterligare solskada som följd. Det innebär att man bör använda huvudbonad som ger skugga åt hjässan, ansiktet och öronen, och att man bör smörja in sig med skyddande solkräm med solskyddsfaktor (SPF) på minst 30 när man är ute i solen. Under sommaren kan man också undvika att vara i solen när den är som starkast mitt på dagen (klockan 11–15).
Det finns flera typer av behandling: Lokalbehandling med krämer kan fungera vid tidiga och små förändringar. Frysbehandling och/eller skrapning av keratoserna eller så kallad fotodynamisk behandling, används för mer uttalade förändringar.
Lokalbehandling med krämer
Det finns idag tre läkemedel som är aktuella för lokalbehandling: imikvimod , flouracil och diklofenak . Studier visar att dessa preparat är mer effektiva än placebo och leder till utläkning i mer än 50 % av fallen. Problemet med dessa behandlingar är att de är långvariga (förutom ingenolmebutat), och att de har förhållandevis mycket biverkningar med rodnad och sårighet i huden.
Lokalbehandling med krämer kan användas på drabbade hudområden, framför allt när större hudområden ska behandlas.
Imikvimod
Imikvimod är ett immunmodulerande läkemedel. Två krämer används i Sverige; en med 5 % och en med 3,75 %.
Kräm med 5 % appliceras en gång dagligen tre dagar i veckan (kvällstid) under fyra veckors tid. En månad senare syns resultatet. Om hudförändringarna inte har försvunnit kan behandlingen upprepas under ytterligare fyra veckor.
Kräm med 3,75 % appliceras en gång dagligen (kvällstid) under två veckor, därefter tar man två veckors paus från behandlingen för att sedan återigen behandla under två veckor. Åtta veckor efter behandlingsstart kan man bedöma resultatet. Om hudförändringarna inte har försvunnit kan behandlingen upprepas under ytterligare två veckor.
Flouracil
Flouracil är ett cellgift som verkar genom att förstöra de skadade cellerna. Biverkningar är smärta, inflammatoriska reaktioner och sår – vilket kan göra den mindre lämplig för ansiktet.
Flouracil finns som kräm också i kombination med det immundämpande läkemedlet salicylsyra .
Diklofenak
Det inflammationsdämpande läkemedlet diklofenak kan användas i gelform, 3 %. Behandlingen kräver insmörjning två gånger dagligen under 60–90 dagar, och ger mindre hudirritation.
Annan behandling
Kryoterapi och kyrettage
Standardbehandling av aktinisk keratos är frysning (kryoterapi) och ytlig skrapning (kyrettage). De här behandlingsmetoderna kan kombineras.
Vid frysning sprejar läkaren flytande kväve på hudförändringarna. Med denna behandling ligger läkningsfrekvensen på mellan 75 % och 99 %.
Fotodynamisk behandling
Fotodynamisk behandling (PDT) innebär att huden smörjs med kräm som innehåller en substans som endast tas upp av solskadade hudceller och gör dem ljuskänsliga. Efter tre timmar belyses huden med ljus av en bestämd våglängd, vilket leder till att solskadade celler dör. Fotodynamisk behandling är en något omständlig procedur som ibland upplevs som smärtsam, men ger utmärkta kosmetiska resultat och har en läkningsfrekvens på cirka 80 %.
Prognos
Effekten av behandling är god, men det kan uppstå nya förändringar i solutsatt hud.
Även om de flesta fall av aktinisk keratos inte utvecklas till cancer, och så många som 25 % av aktiniska keratoser självläker, så uppstår nästan 60 % av alla skivepitelcancerfall från aktinisk keratos. Det beräknas att 1 av 1 000 aktiniska keratoser utvecklas till skivepitelcancer årligen.
Vill du veta mer?
- Undvik att sola för mycket!
- Aktinisk keratos – för vårdpersonal