Kortison vid atopiskt eksem

Atopiskt eksem är en hudsjukdom som präglas av torr, kliande hud och utslag (eksem). Tillståndet uppstår vanligtvis i spädbarns- eller småbarnsåldern. De flesta blir av med sina problem under skolåldern, men för vissa fortsätter problemen även i vuxen ålder.

Orsaken till sjukdomen är oklar, och sannolikt spelar en rad faktorer in. Ärftlighet är av betydelse. Kostens betydelse vid atopiskt eksem är omdiskuterad. Hos vissa personer kan reaktioner förekomma på en del födoämnen, detta gäller främst hos småbarn. 

De gånger utlösande faktorer hittas bör man naturligtvis i möjligaste mån försöka undvika dessa. Men hos de flesta ses ingen enskild faktor som orsak till eksemet. Det man kan göra är att lindra besvären och förebygga hudskador och komplikationer. Se information om atopiskt eksem.

De centrala delarna i behandlingen är mjukgörande krämer och kortisonpreparat lokalt (glukokortikoider). Hos barn med lindriga eksembesvär kan enbart mjukgörande behandling räcka, men vid mer uttalade besvär behövs även smörjning med kortisonkräm/salva eller immunmodulerande lokalbehandling.

Det finns många olika mjukgörande krämer och man har inte kunnat påvisa att den ena är bättre än den andra. Det är dock viktigt att man smörjar in huden minst 2 gånger per dag samt efter varje dusch/bad. Individer som har eksem på händerna bör smörja in händerna varje gång man varit i kontakt med vatten . Det är ofta bra att använda en stor mängd med kräm och massera in det under flera minuter. En helkroppsinsmörjning kan ta en halvtimme och det behövs ofta mycket tålamod av föräldrar och patienter för att behandlingen ska bli så bra som möjligt. 

Glukokortikoider, kortison, är en grupp läkemedel som verkar genom att dämpa inflammationer i kroppen. De lindrar klåda, smärta och obehag som orsakas av eksem och de finns i många olika varianter och styrkor. Det är vanligt att dela in preparaten i fyra grupper, där grupp I är svagast och grupp IV är starkast. Vid atopiskt eksem ges kortison vanligtvis i form av salva eller kräm. Vid mycket torr hud är salva vanligtvis bättre än kräm.

Vilken typ av kortison man bör använda beror bland annat på hur gammal man är och var på kroppen utslaget sitter. I ansiktet, särskilt på barn svaga kortisonpreparat. På kroppen i övrigt används medelstarka till starka kortisonpreparat.

Många är bekymrade för skadliga effekter av kortison. Bland annat är det känt att huden kan bli tunn och skör av långvarigt bruk av kortison. Hos barn och ungdomar har man dock visat att biverkningar på huden snabbt försvinner när kortisonkuren avslutas. Om rekommendationerna följs är risken för biverkningar minimal. Däremot är det både skadligt och plågsamt att ha kroniska eksemförändringar i huden.

Kortisonkrämer kan användas som en kort kur i en till tre veckor, eventuellt upprepade kurer med jämna mellanrum. Ofta ges en medelstark kortisonkräm i en till två veckor till att börja med, och därefter trappas behandlingen ned med en svagare kräm i en till tre veckor.

Ny forskning har dock visat att det är lika effektivt att trappa ned behandlingen genom att fortsätta med det starka kortisonpreparatet, men att istället minska antalet insmörjningar till två till tre gånger i veckan, och sedan fortsätta med detta i tre till sex veckor.

Om en kort kur är tillräckligt för att få bort eksemet och det håller sig borta är detta en bra behandling. Men om eksemet kommer tillbaka ofta kan man behöva underhållsbehandling för att minska tendensen till återfall. Det är också viktigt när eksemet blossar upp att man kommer igång snabbt med behandling med  kortisonsalva eller -kräm.

Hos de flesta försvinner utslaget inte helt, eller så kommer det snabbt tillbaka. Då är det aktuellt med långtidsbehandling. Den består av startbehandling och eventuellt påföljande underhållsbehandling