Atopiskt eksem, utredning
Atopiskt eksem orsakas vanligen av en blandning av miljöfaktorer och ärftliga faktorer. Ibland finns det en misstanke om en bakomliggande orsak och man kan då göra olika undersökningar.
Faktagranskad av: Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin, medicinsk redaktör Medibas
Fakta
- Atopiskt eksem är ett tillstånd med torr, kliande och inflammerad hud.
- Atopiskt eksem drabbar särskilt små barn.
- Orsaken till atopiskt eksem är till stor del okänd. Man har upptäckt att fel i den naturliga barriärfunktionen av huden, som ska skydda huden mot uttorkning, spelar en viktig roll.
- Som regel kan läkaren ställa diagnosen atopiskt eksem genom dess typiska symtom, utseendet, var utslaget befinner sig och hur det utvecklas.
Sjukhistoria och undersökning
Andra undersökningar
Ibland kan det vara aktuellt att göra ytterligare utredning, särskilt om man misstänker andra allergiska sjukdomar. Särskilt hos små barn kan det föreligga allergi mot till exempel mjölk- och äggprotein (födoämnesallergi). Oftast blir utslagen påtagligt sämre vid intag av produkter som innehåller dessa proteiner. Det är viktigt att man berättar det för vården, så att man kan bedöma om det kan föreligga en allergi. Om man misstänker att viss mat utlöser utslagen kan man göra en checklista över mat och symtom (lista för barn, lista för vuxna) eller föra dagbok över sammanhanget mellan mat och symtom. Det är mycket ovanligt att vuxna har födoämnesallergi som påverkar eksemet. Om du misstänker att man har födoämnesallergi bör man först låta en läkare göra undersökningar innan man utesluter enskilda livsmedel från kosten. Särskilt barn är mycket känsliga för bristsjukdomar och behöver en allsidig och välbalanserad kost.
RAST-test
Föreligger det misstanke om att du eller ditt barn har hösnuva eller astma förutom eksemet, så kan det vara aktuellt med ett blodprov som kan påvisa om man bildar antikroppar mot vissa proteiner som kallas för RAST-test. Det finns inget prov som kan påvisa en allergi. Ofta föreligger antikroppar mot vissa proteiner men inga symtom. Det kallas då sensibilisering.
Pricktest
En annan undersökning som kan utföras är ett så kallat pricktest. Pricktestet utförs genom att man droppar en vätska på huden och därefter görs lokalt ett litet stick i huden. Dropparna innehåller små mängder av de allergena ämnen (proteiner som man tror kan utlösa allergi) man vill testa. Om det uppstår en rodnad och/eller upphöjd hud så tolkas det som att man är sensibiliserad mot dessa ämnen, och det kan då föreligga allergi. Undersökningen gör inte särskilt ont, men om du reagerar mot någon av dropparna kan det börja klia lite.
Lapptest
En annan undersökning kallas lapptest. Vid detta test lägger man olika ämnen som kan utlösa allergi (allergener), upplösta i till exempel vaselin, på huden och täcker över med plåster. Plåstret får sitta på i 48 timmar innan det tas av. Vid återbesöket tittar läkaren efter typiska eksemförändringar där plåstret suttit. En ytterligare testavläsning görs två till tre dagar senare.
Remiss
Vid svårt atopiskt eksem som inte reagerar på vanlig behandling, misstanke om andra komplicerade allergiska sjukdomar eller om läkaren är osäker på diagnosen, är det vanligt att man blir remitterad till barnläkare eller hudläkare. De kan bedöma om man bör göra fler tester för att ta reda på om allergi kan vara en bidragande faktor till eventuell eksemförsämring. De kan också göra andra behandlingar, som till exempel ljusbehandling.