Behandling av atopiskt eksem
Att smörja torr hud med mjukgörande preparat och att behandla eksemet med kortisonkrämer eller -salvor, är de viktigaste åtgärderna.
Faktagranskad av: Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Hökarängen
Behandlingens syfte
Syftet med behandlingen av atopiskt eksem är att lindra eller bli av med de besvär eksemet ger och att undvika komplikationer. De viktigaste åtgärderna är att smörja den torra huden med mjukgörande preparat liksom att behandla eksemet med kortisonkrämer. Det finns även andra läkemedel och krämer som i vissa fall kan användas. I behandlingen ingår också att undvika eventuella ämnen som gör eksemet sämre.
Mjukgörande behandling
En viktig del av behandlingen består i att förbättra den uttorkade huden, som har uppstått på grund av den sjuka hudbarriären. Genom att behandla huden med mjukgörande preparat kan man lindra torr och irriterad hud och hindra att eksemet blir värre. Man kan också förebygga nya skov av eksemet efter att huden har kommit till ro igen. För att inte reta huden eller förstöra hudbarriären ytterligare bör man inte duscha/bada så ofta och man bör undvika tvål, särskilt på eksemförändringarna, då tvål torkar ut huden. Användning av en tvättkräm för känslig hud kan vara ett lämpligt alternativ. Används tvål bör den ha ett pH-värde kring 5,5. Vid bad rekommenderas badolja i vattnet, men det finns flera studier som anger att åtgärden har liten eller ingen effekt. En dusch kan avslutas med att en liten mängd badolja fördelas på kroppen under duschens sista sekunder.
Det är mycket viktigt att hålla huden mjuk samt undvika uttorkning. Mjukgörande krämer bör användas flera gånger dagligen (minst 2 gånger dagligen) i riklig mängd, den ska helst masseras in under flera minuter och ska alltid användas efter bad och dusch. Hos barn med frisk hud, utan eksem, har man inte kunnat se någon effekt av mjukgörande behandling för att förebygga atopiskt eksem.
Läkemedelsbehandling
Förutom mjukgörande krämer finns en rad läkemedel som används för att behandla atopiskt eksem. De flesta läkemedel smörjs på eksemet i form av kräm, salva eller liniment. Det finns också läkemedel som blandas ut i badvattnet, eller som tas i tablettform. Läkemedel används framför allt när det föreligger rodnad i huden, klåda, sår eller infektion.
Kortisonpreparat
Den viktigaste läkemedelsgruppen vid behandling av atopiskt eksem är kortisonpreparat (kortikosteroider). De har inflammationsdämpande verkan och lindrar därmed klådan och rodnaden i huden. Kortisonbehandling vid atopiskt eksem ges vanligtvis i form av salva eller kräm (lokalbehandling), som finns i olika varianter. Det finns svaga kortisonpreparat, som oftast är otillräckliga vid kraftigt atopiskt eksem. Starkare varianter behövs oftast i början, men ska användas med försiktighet i ansikte och underliv. Vid mycket torr hud är salva oftast bättre än kräm, men kräm är lättare att smörja med. Vilken typ av kortison som ska användas beror bland annat på ålder och var på kroppen utslaget sitter. I ansiktet, särskilt på barn, använder man i första hand de mildaste kortisonpreparaten.
Eftersom det är viktigt att snabbt få kontroll över eksemet använder man oftast en kortisonvariant med hög styrka i början. Det lokala kortisonpreparatet ska användas en till två gånger dagligen i cirka en till två veckor. Därefter trappar man ner och intervallerna mellan insmörjningarna blir längre, så småningom räcker det med någon gång i veckan. För vissa, särskilt barn med allvarliga besvär, behövs längre behandlingstid. Effekten förbättras om man använder mjukgörande krämer tillsammans med lokala kortisonpreparat. Kortison finns även i kombination med antibiotika som kan övervägas om eksemet är infekterat. Det kan vara bra att använda ett smörjschema för kortisonprepat.
Immunmodulerande lokalbehandling
Detta är en förhållandevis ny behandlingsmetod som också den verkar genom att dämpa inflammation i huden, och som omfattar takrolimussalva och pimekrolimuskräm. Immunmodulerande behandling kan användas vid atopiskt eksem hos vuxna eller barn från två års ålder, där lokala kortisonpreparat inte har haft tillräcklig effekt. Takrolimussalva ska enbart användas vid måttligt till svårt atopiskt eksem.
Takrolimussalva 0,1 % påsmörjes hos vuxna (över 16 år) två gånger dagligen tills eksemet har lagt sig. Hos barn används takrolimussalva 0,03 % två gånger dagligen i upp till tre veckor, efter denna tid minskas smörjningen till en gång dagligen tills eksemet har lagt sig.
Pimekrolimuskräm 1 % påsmörjes två gånger dagligen tills eksemet har lagt sig. Om krämen har haft effekt och eksemet sedan blossar upp igen, påbörjas samma behandling på nytt så fort man märker att eksemet kommer tillbaka. Om krämen inte har haft effekt inom sex veckor väljs en annan behandling.
Antihistaminer
Antihistaminer har använts vid atopiskt eksem men nyttan av en sådan behandling är oklar. Vid perioder med besvärlig klåda kan det vara värt att prova tabletter med antihistamin. Ibland kan man använda en sederande form som man blir trött av, för att förbättra sömnen.
Kaliumpermanganat
Kaliumpermanganat är ett ämne som kan tillsättas i badvattnet eller baddas på för att uppnå en desinficerande effekt vid inflammerat, vätskande eksem. Det torkar ut huden och ges en gång dagligen, under några dagar, tills eksemet inte längre vätskar. Se också patientinformationen om kaliumpermanganatbad. En kaliumpermanganatlösning på 3 % blandas i ljummet vatten tills färgen liknar tunn röd saft. Detta motsvarar cirka 1–1,5 ml per liter vatten , eller 2–3 dl till ett badkar.
Om det finns behov av en starkare antibakteriell effekt kan mängden kaliumpermanganat i vattnet ökas två till tre gånger, så att blandningen får en djupare röd färg (som rödvin). Man måste då tillsätta minst 3 ml per liter vatten , eller 1 liter 3 % kaliumpermanganatlösning till ett badkar på 300 liter.
Kaliumpermanganat kan också användas som omslagsbehandling i samma koncentration som rekommenderas till bad. Man fuktar då en bit tyg i den spädda lösningen, lägger den över eksemet och täcker över för att hindra spill.
Kaliumpermanganat är inte giftigt, men verkar starkt uttorkande på huden. Därför är det viktigt att smörja in sig ordentligt med fuktighetskräm efter badet.
Hud, naglar och baljor missfärgas av behandlingen. Man kan till viss grad hindra att naglarna blir missfärgade genom att täcka dem med nagellack eller ett tjockt lager vaselin. Badkar kan rengöras med moderna rengöringsmedel för kök och badrum.
Textilier och kläder kan bli permanent missfärgade.
Antibiotika
Vid infekterat eksem kan man behöva använda antibiotika. Ibland ges antibiotika i kombination med kräm, gärna i kombination med kortisonpreparat. Ibland måste antibiotika ges som tabletter.
Annan behandling
Ibland kan man, vid mycket besvärliga former av atopiskt eksem som inte reagerar på andra läkemedel, prova ljusbehandling hos hudläkare. Genom att stråla huden med UV-ljus kan inflammationen i huden minska. Biverkningen är att det finns en något ökad risk för hudcancer.
Om behandlingsmetoderna ovan inte har tillräcklig effekt kan man behandla med systemiska läkemedel :
- Läkemedel som bromsar immunförsvaret kan övervägas vid kraftigt atopiskt eksem, men bör användas med försiktighet på grund av risk för biverkningar. Ett exempel är azatioprin .
- Biologiska läkemedel, en grupp av läkemedel som består av ämnen som har producerats med hjälp av levande material, är indicerade hos personer med måttligt till svårt atopiskt eksem som inte har fått tillräcklig effekt av annan behandling.
Systemisk behandling är behandling som påverkar hela kroppen och ges som tabletter, kapslar, injektioner eller dropp. Dessa läkemedel är ofta effektiva mot inflammation och klådan men har ingen effekt mot torr hud.
Allmänna åtgärder
Solljus
Solljus är oftast bra för personer med atopiskt eksem. Solljuset lindrar klådan och dämpar eksemet. Solsemestrar har därför god effekt för många, men det är viktigt att undvika att bränna sig.
Kosthållning
Kosten verkar oftast inte ha någon betydelse för eksemet, men under småbarnsåren kan den spela roll. Enskilda livsmedel kan förvärra atopiskt eksem hos små barn, men många barn kan äta vad som helst utan att eksemet påverkas. Livsmedel som är vanligare att vara allergisk mot är komjölk och andra produkter som innehåller mjölkprotein (brukar gå över före två till tre års ålder), hönsägg (försvinner vanligtvis före skolåldern) samt allergi mot fisk, soja, olika sädesslag och jordnötter.
Hos många barn med atopiskt eksem blir klådan värre av citrusfrukter, tomater, jordgubbar, choklad och kiwi. Det beror inte på allergi, utan på att huden är extra känslig. Det kan vara bra att vara uppmärksam på om något i maten verkar få huden att bli sämre.
Eftersom barn är särskilt beroende av en varierad och välbalanserad kost ska man inte utesluta livsmedel från kosten utan att ett allergitest påvisat att det är just dessa som barnet reagerar på. Föräldrar bör aldrig göra några drastiska förändringar av barnets kosthållning utan att först ha rådfrågat läkare.
Klia, riva och klösa
Många personer med atopiskt eksem besväras av intensiv klåda, och det kan vara frestande att klia sig med naglarna eller vassa föremål. Detta skrapar dock upp och skadar huden. Resultatet kan bli små sår och inflammationer i huden, vilket förvärrar eksembesvären ytterligare.
Inomhusmiljö
I hem där någon har atopiskt eksem är det särskilt viktigt att ingen röker, och att det inte finns pälsdjur. Även om eksemet inte blir sämre av det finns en ökad risk för utveckling av allergi. Inomhusluften bör inte vara för torr, särskilt inte på vintern. Sovrummet bör hållas svalt.
Kläder
Svett kan utlösa irritation och klåda, och man bör därför undvika att klä sig för varmt. Bomullskläder i stället för ull närmast kroppen är att föredra och det finns tecken på att silke kan minska symtomen. Rester av tvättmedel och särskilt sköljmedel kan förvärra atopiskt eksem. Använd därför tvättmedel som är anpassat för allergiker. Kläder bör sköljas väl efter tvätt och sköljmedel bör inte användas alls.