Metabola syndromet

Metabola syndromet är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för rubbningar i kroppens omsättning av näringsämnen (metabolismen) som ökar risken för sjukdom.

Vill du veta mer?

Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.

Testa Medibas för professionen i 30 dagar utan kostnad.

Metabola syndromet omfattar förändringar som högt blodtryck, bukfetma, insulinresistens/förhöjda sockervärden och höga triglycerider/dyslipidemi (ohälsosam fördelning av blodfetter). Dessa rubbningar ökar risken för att du utvecklar diabetes, hjärtsjukdom (kärlkramp eller hjärtinfarkt), trånga pulsådror i benen (fönstertittarsjuka) eller stroke (hjärninfarkt).

Var och en av dessa rubbningar är i sig en riskfaktor för andra sjukdomar. Uppträder de i kombination (som ett syndrom), kan dessa rubbningar i betydande grad öka din risk för att utveckla sjukdomar som är livshotande.

Det är inte helt klarlagt om det metabola syndromet har en ensam orsak. Tydligt är dock att kombinationen av de tidigare nämnda riskfaktorer är vanligt och att förekomsten ökar. Därför är detta ett medicinskt område som ägnas stor uppmärksamhet. Det positiva är att man kan förhindra utvecklingen av komplikationer till det metabola syndromet genom att förändra sin livsstil.

Symtom och tecken

Delar som ingår i det metabola syndromet är:

  • Nedsatt tolerans för socker (glukos), diabetes eller ökad insulinresistens (mer om detta nedan). Insulin är det hormon som reglerar blodsockret i kroppen, och vid dessaa tillstånd fungerar inte insulinet som det ska. Det betyder att ditt blodsocker kan bli för högt. 
  • Övervikt, särskilt runt midjan (bukfetma). Kroppsmasseindex (vikt/längd x längd), BMI över 27-30 kg/m2 och/eller ökad midjeomkrets (≥ 88 cm hos kvinnor, ≥ 102 cm hos män).
  • Högt blodtryck – vanliga gränsvärden är övertryck på 140 och undertryck på 90, högre värden betecknas som högt blodtryck.
  • Dyslipidemi (ohälsosam fördelning av blodfetter). Det vill säga triglycerider över 1,7 mmol/L, lågt HDL-kolesterol (det "goda" kolesterolet, under 1,0 mmol/L hos män, under 1,3 mmol/L hos kvinnor).

Ju fler av dessa tillstånd man har, desto större är risken för sjukdom. En studie har till exempel visat att män som har två av dessa faktorer har dubbelt så hög risk att få stroke och tre gånger så hög risk att få hjärtsjukdom jämfört med dem som inte har något av dessa tillstånd. Män med samtliga tillstånd har nära fyra gånger ökad risk för hjärtsjukdom eller stroke, och mer än 24 gånger ökad risk för att få diabetes.

Orsaker

Det metabola syndromet har en viss koppling till typ 2-diabetes. Tidigare trodde man att insulinresistens var en gemensam orsak till det metabola syndromet men inte alla har förhöjda sockervärden. Orsaken till insulinresistens är inte helt känd, men beror antagligen på en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer. Forskarna tror att vissa människor är ärftligt disponerade för insulinresistens. Men övervikt och fysisk inaktivitet spelar en mycket central roll. Insulinresistensen gör att blodfetterna ökar, vilket skadar kroppens pulsådror, bland annat hjärtats kranskärl. 

Andra riskfaktorer för att få metabola syndromet

Ålder: Förekomsten av metabola syndromet ökar med stigande ålder. Färre än 10 % av personer i 20-årsåldern har metabola syndromet, medan upp till 40 % har detta syndrom i 60-årsåldern. Dessvärre är utvecklingen sådan att fler och fler unga får metabola syndromet på grund av en ohälsosam livsstil – det vill säga högt kaloriintag, övervikt och alltför låg fysisk aktivitet.

Fall av diabetes i familjen: Du har ökad risk att drabbas av det metabola syndromet om det finns medlemmar i familjen med typ 2-diabetes eller om du har haft diabetes under graviditeten.

Andra sjukdomar: giktartrit och polycystiskt ovariesyndrom (en hormonell rubbning i äggstockarna hos kvinnor, vilken medför en ökad bildning av manliga hormon) är också förknippade med ökad risk för att få metabola syndromet.

När bör du söka medicinsk rådgivning?

Om du vet att du har minst en av riskfaktorerna i det metabola syndromet – till exempel förhöjda sockervärden, högt blodtryck, förhöjda blodfetter eller en "äppelformad" kropp (bukfetma) – kanske du redan har syndromet utan att veta om det. Be då din läkare om vidare utredning och en behandlingsplan.

Behandling

Huvudmålet med behandlingen av det metabola syndromet är att förhindra utveckling av typ 2-diabetes, hjärtsjukdom och stroke. Vanligtvis kan detta uppnås i tidig fas genom disciplinerad egenbehandling där du fokuserar på kost och motion. Läkaren kan stötta dig i ditt arbete genom regelbundna kontroller av vikt, blodsocker, kolesterol och blodtryck – för att visa att livsstilsändringarna ger resultat.

Efterhand kan det bli nödvändigt att skriva ut läkemedel för att förbättra kontrollen av de enskilda riskfaktorerna. De mest använda är läkemedel mot högt blodsocker, högt blodtryck och förhöjda blodfetter. Kanske blir du bekymrad över att du måste använda så många läkemedel. Forskning visar emellertid att sådan behandling, tillsammans med en förnuftig kosthållning och regelbunden motion, leder till ett bättre och längre liv. Om du har ökad utsöndring av äggvita i urinen är så kallade ACE-hämmare och AII-receptorblockerare rekommenderad behandling.

Ökad fysisk aktivitet/viktminskning: Försök att använda kroppen till åtminstone måttligt ansträngande arbete i minst 30 minuter de flesta dagar i veckan. Det sänker blodsockret, blodtrycket, blodfetterna, bidrar till viktminskning och ökar insulinkänsligheten.

Koständringar: Ät mer frukt, grönsaker och fibrer, mindre mättat fett och lite mindre fett totalt, mer fett från fisk och växtoljor och mindre salt. Välj vitt kött framför rött kött. Dessa koståtgärder kommer att ha en gynnsam effekt på blodtrycket, blodfetterna, blodsockret och på insulinresistensen. Det är mycket bra om du dessutom kan kombinera koständringar och fysisk aktivitet så att du går ned i vikt.

Rökning: Rökning ökar insulinresistensen och ökar risken för alla komplikationer till metabola symdromet. Det ger därför en betydande hälsofördel om du fimpar cigaretterna för gott.

Vill du veta mer?


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.