Hjärtrehabilitering

Om du nyligen har haft en hjärtinfarkt eller genomgått hjärtkirurgi är väl inte tanken på fysisk träning det som lockar mest. Men för många med hjärtsjukdom är ett medicinskt lett hjärtrehabiliteringsprogram det som kan hjälpa dig att få ditt hjärta i form igen och förbättra din totala livskvalitet.

Hjärtrehabilitering är ett allsidigt program som är avsett att hjälpa dig att få en bättre hälsa, vare sig du har haft en hjärtinfarkt, genomgått hjärtkirurgi eller har haft andra hjärtsjukdomar. Det är ett tryggt och effektivt sätt att övervinna några av de fysiska hinder som förknippas med vissa typer av hjärtsjukdom. Det kan minska risken för att utveckla ytterligare hjärtproblem, hjälpa att återgå till ett aktivt socialt liv och yrke, och förbättra det psykiska välbefinnande. Träningen kan hjälpa dig att återfå din styrka och faktiskt bidra till att du lever längre.

Tidigare ansåg man ofta att hjärtrehabilitering var något som bara var aktuellt för yngre personer som behövde komma i form för att återgå i arbete efter att ha haft en hjärtinfarkt eller genomgått hjärtkirurgi. Träning uppfattades som för riskabelt eller utan nytta för andra. I dag däremot, med bättre program och tätare medicinsk uppföljning, är det lämpligt för många människor med olika former av hjärtsjukdom.

Du kan ha nytta av ett sådant program om du har haft en hjärtinfarkt eller har kärlkramp, hjärtsvikt, hjärtmuskelsjukdom, eller om du har genomgått vissa kirurgiska procedurer som bypass-kirurgi, ballongvidgning och klaffoperation.

Ålder är inte heller något hinder. Personer över 65 år tycks ha lika stor nytta av ett hjärtrehabiliteringsprogram som yngre. Ja, det är faktiskt så att äldre med hjärtsjukdom ofta har större utbyte av ett sådant program, eftersom de har svårare att vara fysiskt aktiva på egen hand.

Eftersom sjukhusvistelserna för personer som har haft en hjärtinfarkt blir allt kortare blir nyttan av ett träningsprogram desto större. Med ett sådant program kan du få en livsstilsträning och psykologiskt stöd som du annars missar under en kortvarig sjukhusvistelse. Hela vidden av en allvarlig hjärthändelse hinner inte sjunka in på sjukhuset på grund av den korta vistelsen. Frågorna dyker gärna upp först efter utskrivningen och då finns det ingen läkare eller sjuksköterska där som kan svara. Träning på en rehabiliteringsenhet gör det möjligt att få svar på alla frågor och förbättrar långtidsprognosen genom att du kan lägga om livsstilen. Forskning visar att hemmabaserad hjärtrehabilitering sannolikt är lika effektivt som institutionsbaserad.

Programmet består av fyra delar:

• Medicinsk bedömning.
• Övervakad träning.
• Livsstilsträning.
• Psykosocialt stöd.

Hjärtrehabiliteringen har både kortsiktiga och långsiktiga mål. På kort sikt ska programmet hjälpa dig att återuppta ett normalt liv med normala aktiviteter och bemästra psykiska och sociala sidor av hjärtsjukdomen. Programmet har också som mål att minska risken för att få nya hjärtproblem och kontrollera symtomen, som smärta eller kraftlöshet, som förorsakas av tillståndet eller operationen.

På lång sikt får du lära dig att känna till och kontrollera de riskfaktorer som lett till din hjärtsjukdom. Du kan också knyta kontakter eller få nya vänner som genomgått samma sak som du. Hjärtsunt beteende kommer att bli en del av ditt liv, och ditt totala hälsotillstånd kommer att förbättras.

Ett hjärtrehabiliteringsprogram skräddarsys för varje individ. Det som passar den som har haft en liten hjärtinfarkt skiljer sig sannolikt från programmet för den som nyligen genomgått en bypass-operation med en längre sjukhusvistelse.

Ett rehabiliteringsprogram består typiskt av flera faser.

På sjukhuset. I idealfallet börjar din rehabilitering direkt när du har haft din hjärtattack eller ditt hjärtingrepp, medan du är kvar på sjukhuset. En rad specialister dyker upp som hjärtspecialist, undervisningssköterska, kostexpert, fysioterapeut, ergoterapeut. Steg för steg ökas belastningen. Du börjar med aktiviteter som anpassas efter hur du mår. Efterhand rör du dig fritt på avdelningen. Utan sådana belastningar tappar du snabbt muskelstyrka som det tar lång tid att få tillbaka.

Tidig träning. Nästa fas av rehabiliteringen börjar när du lämnar sjukhuset. Den varar i två till tolv veckor, beroende på programmet. Du kan fortsätta att träna vid ett medicinskt center, om det finns ett sådant i närheten av din bostad. Du kan också få ett upplägg som du ska följa på egen hand. Under den här perioden med tidig träning kommer du gradvis att öka din generella aktivitetsnivå. Rehabiliteringsteamet kan föreslå övningar som du tryggt kan fortsätta med hemma. Programmet handlar också om sund kost, att sluta röka, psykologiska anpassningar, att återuppta sexuell aktivitet och socialt stöd.

Senare träning. Efter sex till tolv veckor har du utvecklat dina egna träningsrutiner hemma eller på ett lokalt träningscenter. Det kan vara bra med fortsatt medicinsk tillsyn. Träningen fortsätter inom näring, livsstil och viktnedgång. Denna rehabiliteringsfas varar normalt i tre till sex månader.

Underhållsträning. När du har tillägnat dig träningsmetoderna och börjat göra sunda förändringar i din kosthållning och levnadssätt, är du redo för större självständighet. Du behöver sannolikt inte regelbundna hjärtkontroller eller medicinsk kontroll i samband med träningen. Målet är nu att etablera din nya livsstil som ett livslångt levnadssätt. Regelbundna besök på rehabiliteringsenheten, till exempel varje halvår eller varje år, kan bidra till att förstärka det nya livsmönstret.

Medicinsk bedömning

En grundlig bedömning hjälper rehabiliteringsteamet att bedöma din fysiska förmåga, medicinska begränsningar, andra tillstånd som du har samt dina psykosociala behov. De här fynden underlättar för dem att skapa ett träningsprogram som är skräddarsytt för din situation. Ett program som är tryggt och effektivt. Upp till en tredjedel av personer som haft en hjärtinfarkt har till exempel också tydliga tecken på depression. En medicinsk bedömning kan bidra till att tillståndet uppdagas och behandlas som en del av rehabiliteringsprogrammet.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är bra för hjärtat även om det har blivit skadat. Motion ger en rad fördelar:

• Det ökar blodgenomströmningen till hjärtat och stärker hjärtat så att det pumpar mer blod och ansträngs mindre.
• Det bidrar till att uppnå och bibehålla en sundare vikt, och ger bättre kontroll över riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol.
• Det hjälper också mot stress, förbättrar din fysiska form och minskar smärta.
• Studier visar att motion sannolikt kan förebygga komplikationer i hjärta och kärl lika effektivt som läkemedel.

Motionsaktiviteterna kan bestå av en blandning av uppvärmningar, stretch, promenader, cykling eller inomhusaktiviteter, till exempel löpband, motionscykel eller simning.

När du börjar på ett hjärtrehabiliteringsprogram ska den fysiska belastningen vara låg. Medicinsk övervakning kan vara bra, men är inte nödvändigt. Allteftersom du blir starkare, blir träningsprogrammet mer intensivt och du får anstränga dig hårdare och längre. Det är viktigt att du inte hoppar över träningen, det kommer att påverka din förbättring negativt. De gynnsamma effekterna av träningen håller inte i sig om du slutar att träna.

Målet för dig kan vara att du ska motionera/träna med måttlig intensitet i 30–40 minuter minst tre dagar i veckan. Det är ännu bättre om du klarar cirka 60 minuter varje dag. Ny kunskap tyder på att viktträning för att stärka musklerna kan vara gynnsamt för äldre personer. Olika typer av utrustning gör lika god nytta. Men du behöver inte gå till ett gym, du kan improvisera fram lösningar i hemmet.

Undantagsvis kan risken som förknippas med fysisk träning överstiga nyttan. Träningen måste då begränsas. Vårdpersonalen kommer att ge dig de råd som gäller dig.

Ändringar i levnadsvanor

Precis som för alla andra så kommer det sätt du lever på att påverka din hälsa. Men om du har en hjärtsjukdom är risken för problem större. Genom att ha en sund kosthållning och undvika onyttig mat kan du förbättra din hälsa och minska risken för en ny hjärtinfarkt eller andra hjärtkärlkomplikationer som till exempel stroke.

I många rehabiliteringsprogram kan du få råd från en dietist som hjälper dig att skapa en sund kosthållning. Du får lära dig om kostens betydelse för hälsan. Om du är överviktig får du lära dig nya kost- och motionsvanor som kan hjälpa dig att gå ned i vikt. De som ansvarar för rehabiliteringsprogrammet kan också ge dig råd om hur du ska kunna sluta röka.

Psykosocialt stöd

En hjärtinfarkt kan vara en stor och allvarlig sjukdom som i större eller mindre omfattning påverkar ditt liv. Det kan ta tid att anpassa sig till den nya situationen. Du kan utveckla depression och ångest, förlora kontakten med ditt sociala nätverk och behöva vara borta från arbetet kortare eller längre tid – ja, ibland för alltid. Du kan märka att stress och ångest håller i sig även när ditt fysiska tillstånd har stabiliserat sig. Sjukdomen kan också påverka din familj.

Att delta i ett organiserat rehabiliteringsprogram ger också gemenskap med andra som är i samma situation som du. Ni kan dela känslor och erfarenheter, något som kan göra det lättare för dig att anpassa dig till den nya situationen.

Många hjärtrehabiliteringsprogram ger råd och information om depression, stress, ilska och andra psykosociala reaktioner som du upplever under träningsfasen. Vissa behöver också hjälp från företagshälsovården, Försäkringskassan eller arbetsförmedlingen för att anpassa förhållandena på arbetsplatsen till den nya situationen.