Blodbrist (anemi), symtomguide

Symtom som kan tala för blodbrist (anemi) är trötthet, blek hud och att man lätt blir andfådd vid fysisk ansträngning.

Senast reviderad: 15 mars 2020

Vad är blodbrist?

Blodbrist, lågt blodvärde eller på fackspråk anemi betyder att det är för lite hemoglobin i blodet:
- Hemoglobin är färgämnet i de röda blodkropparna. Färgämnet har till uppgift att binda syre (oxygen ) och frisätta syre i kroppens celler. Det innebär att hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler
- Vid anemi är hemoglobinmängden reducerad, och därmed är kroppens tillgång till syre reducerad
- Hemoglobinmängden i kroppen kan vara reducerad för att det är för lite hemoglobin i de röda blodkropparna eller för att det finns för få röda blodkroppar
Låg syretransportkapacitet kan leda till många olika symtom:
- Exempel på symtom är trötthet, yrsel, andfåddhet, sömnstörningar, huvudvärk, kraftlöshet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, nedstämdhet, öronsus, oroliga ben och försämrat sexualliv
- Om blodvärdet sjunker långsamt eller har funnits länge kan det dock vara så att man inte upplever några symtom alls
Sådana symtom kan också ha många andra förklaringar.

Blodvärdet mäts i enheten gram per liter (g/L). Många faktorer påverkar blodvärdet, och det finns stora skillnader från person till person, mellan kön och i olika åldersgrupper.
Anemi kallas det när hemoglobinvärdet (Hb) är lägre än:
- 120 g/L hos kvinnor i fertil ålder
- 130 g/L hos vuxna män eller kvinnor efter menopausen
- 100–110 g/L hos gravida
Hos barn varierar normalvärdena beroende på ålder.
Ofta behövs andra prover för att bedöma hemoglobinvärdet:
- Järnvärdet
- Ferritin, ett värde som anger hur mycket järn man har lagrat i kroppen
- Andra blodvärden, såsom mätning av hur stora de röda blodkropparna är, antalet vita blodkroppar och antalet blodplättar

Blodbrist kan uppstå av flera orsaker.
Vanligast är att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med hemoglobin på grund av för lite byggstenar – järn är viktigt och järnbrist är den allra vanligaste orsaken till anemi.
Blodbrist kan också förekomma övergående när immunapparaten arbetar med att bekämpa en annan sjukdom, till exempel febersjukdom, eller långvarigt vid kroniska sjukdomar som reumatoid artrit eller liknande.
I de allra flesta fall kan allmänläkaren hitta förklaringen till det låga blodvärdet.

Anemi under graviditet:
- Under graviditeten ökar mängden blodvätska, blodet tunnas ut och blodvärdet (Hb) sjunker. Det lägsta värdet uppmätts runt vecka 22–26
- Idealisk Hb-nivå för gravida är 100–135 g/L Hb. Värden under 100–110 g/L kan vara tecken på anemi
Järnbristanemi:
- Riskgrupper omfattar personer med:
  - Lågt kaloriintag som små barn, äldre eller personer som bantar
  - Personer med högt järnbehov som växande ungdomar, blodgivare, kvinnor i fertil ålder
  - Personer med ökad järnförlust – exempelvis kvinnor med rikliga menstruationsblödningar, personer som har tagit bort magsäcken och patienter med tarmsjukdom
- Tillståndet ger nedsatt fysisk prestationsförmåga och nedsatt immunförsvar
Brist på vitamin B12 och/eller folsyrebrist:
- Orsakas vanligen av nedsatt upptagning i magtarmkanalen på grund av annan sjukdom eller långvarigt lågt intag av ämnena
- Tillstånden kan ge symtom från nervsystemet
- Blodprov visar typiska fynd
Anemi vid kroniska sjukdomar:
- Kroniska inflammatoriska sjukdomar, reumatiska sjukdomar, njursvikt, leversjukdomar, sjukdomar i magtarmkanalen, kända cancersjukdomar och låg ämnesomsättning leder ofta till anemi

Hemolytisk anemi:
- Är ett ovanligt tillstånd och orsakas av ökad nedbrytning av röda blodkroppar i kroppen
- Orsakerna är många, som bland annat autoimmunitet, skador på de röda blodkropparna med mera
- Tillståndet kan uppstå förhållandevis snabbt och ger typiska anemisymtom tillsammans med att man kan utveckla gulsot (ikterus)
- Blodprov visar typiska fynd
Aplastisk anemi:
- Beror på att benmärgen inte producerar tillräckligt med röda blodkroppar (benmärgssvikt) och det finns många olika orsaker
- Förutom anemi föreligger nedsatt antal vita blodkroppar och blodplättar
- Symtomen är anemisymtom, ökad infektionstendens, ökad förekomst av blödningar i slemhinnor och hud
- Blodprov och benmärgsprov visar typiska fynd
Talassemi:
- Tillstånden uppträder först och främst bland personer från medelhavsländer och länder runt ekvatorn.
- Genetiskt betingat, ett ärftligt tillstånd
- Svårighetsgraden varierar påtagligt, från inga symtom alls till allvarlig anemi som kräver behandling
Anemi vid okända cancersjukdomar:
- En lång rad cancersjukdomar ger anemi
- Anemi är särskilt vanligt vid olika typer av blod- och lymfkörtelcancer
- Till exempel akut lymfatisk leukemi, akut myeloisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, kronisk myeloisk leukemi, non-Hodgkins lymfom, Hodgkins lymfom, myelom

Om man har ökad risk för att få anemi (till exempel genom särskild kosthållning eller rikliga menstruationsblödningar) kan man förebygga anemi med kosttillskott, regelbundet järnintag, eventuellt folsyra eller vitamin B12:
- Om man har anemi utan brist på sådana ämnen rekommenderas inte näringstillskott eller vitaminer

Vid symtom och tecken på anemi.
Vid kronisk sjukdom:
- När kroppen signalerar att den är i dålig form – jämför symtomen ovan
Vid osäkerhet om orsaken och vid framträdande symtom bör man kontakta läkare.

Är du gravid?
Har du haft akut blodförlust tidigare?
Har du kronisk blodförlust?
- Till exempel rikliga menstruationsblödningar
- Har du sett att det finns blod i avföringen? Har du svart avföring (som talar för koagulerat blod i avföringen)? Har du sett blod i urinen?
Har du en annan grundsjukdom? Har du några besvär från mag-tarmkanalen? Nytillkomna förändringar i avföringsvanor? Ofrivillig viktnedgång? Blödningstendens?
Hur ser din kosthållning ut? Äter du vegetarisk eller vegansk kost? Tar du kosttillskott?
Finns det ärftliga blodsjukdomar i familjen? Det är vanligare bland utlandsfödda.
Alkoholöverkonsumtion?
Läkemedelsanvändning? Observera speciellt salicylater (aspirin) och NSAID-preparat som gör att man blöder lättare.

Vid oklarhet om orsaken till anemin kan det bli aktuellt att utföra en grundlig kroppsundersökning.
Utredning av anemi kan innebära att läkaren tar en lång rad blodprov. Det är vanligt att man behöver lämna prover i flera omgångar om det finns ett prov som har visat ett sjukligt värde.
Vid järnbristanemi måste läkaren leta efter blödningsorsak. Det kan exempelvis vara ett sår eller en tumör som blöder i magtarmkanalen. Detta undersöks genom att man lämnar avföringsprov och/eller så remitteras man till en undersökning där man tittar med en kamera i mage och/eller tarm.
Ibland krävs andra och mer omfattande undersökningar för att hitta orsaken.