Blodbrist (anemi), symtomguide
Symtom som kan tala för blodbrist (anemi) är trötthet, blek hud och att man lätt blir andfådd vid fysisk ansträngning.
Senast reviderad:
Vad är blodbrist?
- Blodbrist, lågt blodvärde eller på fackspråk anemi betyder att det är för lite hemoglobin i blodet:
- Hemoglobin är färgämnet i de röda blodkropparna. Färgämnet har till uppgift att binda syre (oxygen) och frisätta syre i kroppens celler. Det innebär att hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler
- Vid anemi är hemoglobinmängden reducerad, och därmed är kroppens tillgång till syre reducerad
- Hemoglobinmängden i kroppen kan vara reducerad för att det är för lite hemoglobin i de röda blodkropparna eller för att det finns för få röda blodkroppar
- Låg syretransportkapacitet kan leda till många olika symtom:
- Exempel på symtom är trötthet, yrsel, andfåddhet, sömnstörningar, huvudvärk, kraftlöshet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, nedstämdhet, öronsus, oroliga ben och försämrat sexualliv
- Om blodvärdet sjunker långsamt eller har funnits länge kan det dock vara så att man inte upplever några symtom alls
- Sådana symtom kan också ha många andra förklaringar.
Gränsvärden
- Blodvärdet mäts i enheten gram per liter (g/L). Många faktorer påverkar blodvärdet, och det finns stora skillnader från person till person, mellan kön och i olika åldersgrupper.
- Anemi kallas det när hemoglobinvärdet (Hb) är lägre än:
- 120 g/L hos kvinnor i fertil ålder
- 130 g/L hos vuxna män eller kvinnor efter menopausen
- 100–110 g/L hos gravida
- Hos barn varierar normalvärdena beroende på ålder.
- Ofta behövs andra prover för att bedöma hemoglobinvärdet:
- Järnvärdet
- Ferritin, ett värde som anger hur mycket järn man har lagrat i kroppen
- Andra blodvärden, såsom mätning av hur stora de röda blodkropparna är, antalet vita blodkroppar och antalet blodplättar
Grad av anemi
- Allvarlig anemi definieras som Hb mindre än 80 g/L.
- Måttlig anemi definieras som Hb 80–100 g/L.
- Lätt anemi definieras som Hb mellan 100 g/L och nedre referensgräns.
Hur uppstår anemi
- Blodbrist kan uppstå av flera orsaker.
- Vanligast är att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med hemoglobin på grund av för lite byggstenar – järn är viktigt och järnbrist är den allra vanligaste orsaken till anemi.
- Blodbrist kan också förekomma övergående när immunapparaten arbetar med att bekämpa en annan sjukdom, till exempel febersjukdom, eller långvarigt vid kroniska sjukdomar som reumatoid artrit eller liknande.
- I de allra flesta fall kan allmänläkaren hitta förklaringen till det låga blodvärdet.
Vad kan vara orsaken?
Vanliga orsaker
- Anemi under graviditet:
- Under graviditeten ökar mängden blodvätska, blodet tunnas ut och blodvärdet (Hb) sjunker. Det lägsta värdet uppmätts runt vecka 22–26
- Idealisk Hb-nivå för gravida är 100–135 g/L Hb. Värden under 100–110 g/L kan vara tecken på anemi
- Järnbristanemi:
- Riskgrupper omfattar personer med:
- Lågt kaloriintag som små barn, äldre eller personer som bantar
- Personer med högt järnbehov som växande ungdomar, blodgivare, kvinnor i fertil ålder
- Personer med ökad järnförlust – exempelvis kvinnor med rikliga menstruationsblödningar, personer som har tagit bort magsäcken och patienter med tarmsjukdom
- Tillståndet ger nedsatt fysisk prestationsförmåga och nedsatt immunförsvar
- Riskgrupper omfattar personer med:
- Brist på vitamin B12 och/eller folsyrebrist:
- Orsakas vanligen av nedsatt upptagning i magtarmkanalen på grund av annan sjukdom eller långvarigt lågt intag av ämnena
- Tillstånden kan ge symtom från nervsystemet
- Blodprov visar typiska fynd
- Anemi vid kroniska sjukdomar:
- Kroniska inflammatoriska sjukdomar, reumatiska sjukdomar, njursvikt, leversjukdomar, sjukdomar i magtarmkanalen, kända cancersjukdomar och låg ämnesomsättning leder ofta till anemi
Sällsynta orsaker
- Hemolytisk anemi:
- Är ett ovanligt tillstånd och orsakas av ökad nedbrytning av röda blodkroppar i kroppen
- Orsakerna är många, som bland annat autoimmunitet, skador på de röda blodkropparna med mera
- Tillståndet kan uppstå förhållandevis snabbt och ger typiska anemisymtom tillsammans med att man kan utveckla gulsot (ikterus)
- Blodprov visar typiska fynd
- Aplastisk anemi:
- Beror på att benmärgen inte producerar tillräckligt med röda blodkroppar (benmärgssvikt) och det finns många olika orsaker
- Förutom anemi föreligger nedsatt antal vita blodkroppar och blodplättar
- Symtomen är anemisymtom, ökad infektionstendens, ökad förekomst av blödningar i slemhinnor och hud
- Blodprov och benmärgsprov visar typiska fynd
- Talassemi:
- Tillstånden uppträder först och främst bland personer från medelhavsländer och länder runt ekvatorn.
- Genetiskt betingat, ett ärftligt tillstånd
- Svårighetsgraden varierar påtagligt, från inga symtom alls till allvarlig anemi som kräver behandling
- Anemi vid okända cancersjukdomar:
- En lång rad cancersjukdomar ger anemi
- Anemi är särskilt vanligt vid olika typer av blod- och lymfkörtelcancer
- Till exempel akut lymfatisk leukemi, akut myeloisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, kronisk myeloisk leukemi, non-Hodgkins lymfom, Hodgkins lymfom, myelom
Vad kan man göra själv?
- Om man har ökad risk för att få anemi (till exempel genom särskild kosthållning eller rikliga menstruationsblödningar) kan man förebygga anemi med kosttillskott, regelbundet järnintag, eventuellt folsyra eller vitamin B12:
- Om man har anemi utan brist på sådana ämnen rekommenderas inte näringstillskott eller vitaminer
När ska man söka vård?
- Vid symtom och tecken på anemi.
- Vid kronisk sjukdom:
- När kroppen signalerar att den är i dålig form – jämför symtomen ovan
- Vid osäkerhet om orsaken och vid framträdande symtom bör man kontakta läkare.
Utredning
Sjukdomshistorien
Vanliga frågor
- Är du gravid?
- Har du haft akut blodförlust tidigare?
- Har du kronisk blodförlust?
- Till exempel rikliga menstruationsblödningar
- Har du sett att det finns blod i avföringen? Har du svart avföring (som talar för koagulerat blod i avföringen)? Har du sett blod i urinen?
- Har du en annan grundsjukdom? Har du några besvär från mag-tarmkanalen? Nytillkomna förändringar i avföringsvanor? Ofrivillig viktnedgång? Blödningstendens?
- Hur ser din kosthållning ut? Äter du vegetarisk eller vegansk kost? Tar du kosttillskott?
- Finns det ärftliga blodsjukdomar i familjen? Det är vanligare bland utlandsfödda.
- Alkoholöverkonsumtion?
- Läkemedelsanvändning? Observera speciellt salicylater (aspirin) och NSAID-preparat som gör att man blöder lättare.
Undersökningar
- Vid oklarhet om orsaken till anemin kan det bli aktuellt att utföra en grundlig kroppsundersökning.
- Utredning av anemi kan innebära att läkaren tar en lång rad blodprov. Det är vanligt att man behöver lämna prover i flera omgångar om det finns ett prov som har visat ett sjukligt värde.
- Vid järnbristanemi måste läkaren leta efter blödningsorsak. Det kan exempelvis vara ett sår eller en tumör som blöder i magtarmkanalen. Detta undersöks genom att man lämnar avföringsprov och/eller så remitteras man till en undersökning där man tittar med en kamera i mage och/eller tarm.
- Ibland krävs andra och mer omfattande undersökningar för att hitta orsaken.