Blodgrupper

I AB0-systemet finns blodgrupperna 0 (noll), A, B och AB. Systemet talar om i fall olika proteiner, så kallade antigener (A och/eller B) finns på de röda blodkropparna, eller saknas (0). I vissa länder använder man bokstaven O i stället för 0 (noll). O står för tyskans ohne, "utan".

Rh-systemet talar om ifall Rh-antigen finns på blodkropparnas yta, Rh+ (positiv) och Rh- (negativ). AB0 och Rh-systeme kombineras. 

Blodgrupp A är vanligast i Sverige och 0 näst vanligast, AB och B är relativt ovanligt. Det har ingen hälsomässig betydelse vilken blodgrupp man har, men vid en blodtransfusion måste blodgruppen hos givare och mottagare överensstämma. Det finns även andra antigener som kan ha betydelse. 

Variationen av antigener är ärftlig och således är blodgruppen är ärftlig. Alla har två arvsanlag. Om det ena är 0 och det andra A eller B får man blodgrupp A respektive B. Om båda är A, B eller 0 får man blodgrupp A, B respektive 0. Är det ena A och det andra B får man AB. Ett av arvsanlagen förs vidare till barn från föräldern så barnet kan få en annan blodgrupp än föräldern.

Antikroppar är proteiner som kroppen bildar för att bekämpa infektioner. Immunsystemet är konstruerat för att kunna angripa alla främmande ämnen som kommer in i kroppe, oavsett om det är bakterier, virus eller blodkroppar från en främmande blodgrupp.

Vanligtvis bildas därför blodgruppsantikroppar först efter att man har fått en blodtransfusion. AB0-systemet är ett viktigt undantag, för där bildar immunsystemet antikroppar mot dessa blodgrupper även om man aldrig har fått en blodtransfusion. Detta sker i spädbarnsåldern. Alla som saknar A-antigenet (det vill säga alla som har blodgrupp 0 eller B) bildar antikroppar mot A, och alla som saknar B-antigenet (det vill säga alla som har blodgrupp A eller 0) bildar antikroppar mot B. Antikroppar mot 0 förekommer nästan aldrig.På grund av dessa antikroppar kan personer med blodgrupp 0 endast få blodtransfusion med samma blodgrupp, medan personer som har AB kan få blod från alla blodgrupper i AB0-systemet.

Om man ska få en blodtransfusion görs alltid en antikroppsscreening som visar om och vilka blodgruppsantikroppar man har. Det finns många olika andra antikroppar och antigener. Därför finns det alltid en risk att patienten börjar bilda antikroppar vid blodtransfusion. Normalt sett tar det lite tid innan produktionen av antikroppar kommer i gång, så den blodtransfuion man just fått hinner oftast inte angrioas av de nya antikropparna och immunsystemet. Men om man vid ett senare tillfälle behöver blod igen är det mycket viktigt att man väljer blod som saknar de antigener man har bildat antikroppar mot. Annars kan det uppstå livshotande komplikationer.