Tymom

Tymus är ett lymfatiskt organ som sitter i främre delen av brösthålan precis bakom bröstbenet och framför de stora blodkärlen och hjärtat. Tidigt i livet är tymus delvis ansvarigt för immunförsvarets mognad och utveckling. Tymus spelar bland annat en viktig roll i bildandet av det som kallas T-lymfocyter, en cellgrupp som har en viktig roll i immunförsvaret. Tymuskörteln når sin maximala vikt i puberteten och tillbakabildas därefter.

Tymom är den vanligaste tumörtypen som kan uppstå i främre delen av brösthålan. Tumören har sitt ursprung i restceller av tymus. Tymom är ofta inkapslade tumörer som växer lokalt. De kan vara godartade eller elakartade. Tymom är sällsynta tumörer.

Tymom utgör 20–25 % av alla tumörer i mellersta delen av brösthålan (området kallas mediastinum) och 50 % av alla främre utfyllnader i mediastinum. Den här tumörtypen uppstår vanligtvis i 40–60-årsåldern, genomsnittsåldern är 50 år. Tymom förekommer också hos barn, men är sällsynt. Barn har dock oftare symtom än vuxna. Det finns ingen könsskillnad när det gäller förekomst.

Tymom har i tre av fyra fall samband med andra sjukdomar, till exempel myasthenia gravis, upphörd eller nedsatt bildning (aplasi) av röda blodkroppar, pemfigus, dermatomyosit, systemisk lupus erytematosus, syndrom med otillräcklig sekretion av antidiuretiskt hormon (reglerar vattenomsättningen i kroppen) och immunoglobulinbrist. Den här gruppen sjukdomar kallas paraneoplastiska syndrom. Cirka hälften av patienterna med tymom har myasteni, och cirka 15 % av patienterna med myasteni har tymom.

Det finns inte någon tydlig skillnad mellan godartade och elakartade tymom. Men tumörer som växer in i omgivande vävnad och organ definieras som elakartade. Som en följd av tillväxt kan tumören efterhand trycka på lungor, hjärta, matstrupe och ge symtom från dessa organ.

En tredjedel av patienter med tymom har inga symtom. I sådana fall ställs diagnosen ofta av en tillfällighet, till exempel genom att en röntgenbild av brösthålan visar en förtätning. En tredjedel har symtom som beror på tryck från tumören på närliggande organ, till exempel tung andning, hosta, sväljningsbesvär, heshet eller bröstsmärtor. En tredjedel uppvisar symtom som tyder på annan sjukdom, till exempel myasthenia gravis.

Blodprov kan ibland visa låg blodprocent, lågt antal vita blodkroppar och/eller lågt antal blodplättar.

Röntgen eller datortomografi är de undersökningar som används för att fastställa diagnosen. Resultaten av de olika prover som tas är ofta så typiska att diagnosen är tydlig. Datortomografiundersökningen är avgörande för att fastställa sjukdomens svårighetsgrad. Ibland måste läkaren ändå ta ett vävnadsprov (biopsi) från tumören för att bekräfta diagnosen med mikroskopi.

Tidig behandling av en godartad och inkapslad tumör gör det möjligt att ta bort hela med kirurgi, och återfall är sällsynta.

Elakartade tumörer behandlas med en kombination av kirurgi, cellgifter och strålbehandling. Kirurgens utmaning är att ta bort så mycket som möjligt av tumören utan att skada andra organ. Under operationen kan kirurgen fastställa tumörens svårighetsgrad, något som är avgörande för att bestämma behovet av tilläggsbehandling.

Tymom är långsamt växande tumörer. Efter en operation kan det ta minst tio år innan de eventuellt kommer tillbaka. Sjukdomen kan kompliceras om tumören växer in i närliggande organ eller sprider sig till andra delar av kroppen. Strålbehandling kan i vissa fall skada hjärta och lungor.

Prognosen är sämre för patienter med symtom från tumören, eftersom dessa patienter löper större risk att ha ett elakartat tymom.

Eftersom återfall efter behandling av tymom kan ske så sent som efter 10–20 år, bör patienterna följas upp med kontroller resten av livet.