Gå direkt till huvudinnehållet

Genital prolaps

Senast uppdaterad: Senast reviderad:
Sakkunnig:


Defintion:
Sänkning av ett eller flera bäckenorgan ner mot vaginalöppningen, såsom urinblåsan, tarmen, livmodern eller vaginaltoppen om livmodern är bortopererad.
Förekomst:
Prevalens av kliniskt signifikant prolaps uppges vara runt 3–6 %
Symtom:
Måttlig prolaps ger få eller inga symtom. Vid mer uttalade förändringar märks tryck- och tyngdkänsla i underlivet, och det kan komma ut en bula ur slidan. Tilläggssymtom som kan förekomma är blåstömningsproblem, trängningar, urininkontinens, svårigheter att tömma tarmen, inkontinens för gas och avföring och samlagssvårigheter.
Kliniska fynd:
Prolaps kan provoceras fram i gynekologiskt läge.
Diagnostik:
Tilläggsundersökningar behövs vanligen inte, eventuellt kan urodynamisk undersökning vara av värde vid samtidig inkontinens eller för att avslöja dold ansträngningsinkontinens.
Behandling:
Bäckenbottenträning, viktminskning, eventuellt pessar, lokalt östrogen eller kirurgi.
  1. Kuncharapu I, Majeroni BA, Johnson DW. Pelvic organ prolapse. Am Fam Physician 2010; 81: 1111-7. American Family Physician  
  2. ACOG Committee on Practice Bulletins - Gynecology. ACOG Practice Bulletin No. 85: Pelvic organ prolapse. Obstet Gynecol 2007; 110: 717-29. PubMed  
  3. Baden WF, Walker TA, Lindsay HJ. The vaginal profile. Tex Med J, 1968; 64: 56-8.
  4. Bump RC, Mattiasson A, Bo K, et al. The standardization of terminology of female pelvic organ prolapse and pelvic floor dysfunction. Am J Obstet Gynecol 1996; 175: 10-7. PubMed  
  5. Barber MD, Maher C. Epidemiology and outcome assessment of pelvic organ prolapse. Int Urogynecol J. 2013;24(11):1783-90. PMID: 24142054. PubMed  
  6. Prevalence of symptomatic pelvic organ prolapse in a swedish population. Tegerstedt G, Maehle-Schmidt M, Nyren O, Hammarström M.Int.Urogynecol. Pelvic floor Dysfunct. 2005 nov-dec 16(6)497-503. PMID: 15986100 PubMed  
  7. Nygaard I, Barber MD, Burgio KL et al. Prevalence of symptomatic pelvic floor disorders in US women. JAMA 2008; 300: 1311-6. Journal of the American Medical Association  
  8. Schaffer JI, Wai CY, Boreham MK. Etiology of pelvic organ prolapse. Clin Obstet Gynecol 2005; 48: 639-47. PubMed  
  9. Chiaffarino F, Chatenoud L, Dindelli M et al. Reproductive factors,family history, occupation and risk of urogenital prolapse. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 1999, 1:63-67.
  10. Swift SE, Pound T, Dias JK. Case-control study of etiologic factors in the development of severe pelvic organ prolapse. Int Urogynecol J 2001; 12: 187-92. PubMed  
  11. Barber MD, Neubauer NL, Klein-Olarte V. Can we screen for pelvic organ prolapse without a physical examination in epidemiologic studies? Am J Obstet Gynecol 2006; 195: 942-8. PubMed  
  12. Eva UF, Gun W, Preben K. Prevalence of urinary and fetal incontinence and symptoms of genital prolapse in women. Acta Obstet Gynecol Scand 2003; 82: 280-6. PubMed  
  13. Lawrence JM, Lukacz ES, Nager CW, Hsu JW, Luber KM. Prevalence and co-occurrence of pelvic floor disorders in community-dwelling women. Obstet Gynecol 2008; 111: 678-85. PubMed  
  14. Handa VL, Cundiff G, Chang HH, Helzlsouer KJ. Female sexual function and pelvic floor disorders. Obstet Gynecol 2008; 111: 1045-52. PubMed  
  15. Nygaard I, Handa VL, Brubaker L, et al.; for the Pelvic Floor Disorders Network. Changes in physical activity after abdominal sacrocolpopexy for advanced pelvic organ prolapse. Am J Obstet Gynecol 2008; 198: 570. PubMed  
  16. Prolaps. Rapport nr 60 (2008) SFOG Arbets-och referensgrupp för urogynekologi och vaginal kirurgi.
  17. Haessler AL, Lin LL, Ho MH, Betson LH, Bhatia NN. Reevaluating occult incontinence. Curr Opin Obstet Gynecol 2005; 17: 535-40. PubMed  
  18. Jha S, Toozs-Hobson P, Parsons M, Gull F. Does preoperative urodynamics change the management of prolapse? J Obstet Gynaecol 2008; 28: 320-2. PubMed  
  19. Roovers JP, Oelke M. Clinical relevance of urodynamic investigation tests prior to surgical correction of genital prolapse: a literature review. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2007; 18: 455-60. PubMed  
  20. Hagen S, Stark D, Maher C, Adams E. Conservative management of pelvic organ prolapse in women. Cochrane Database Syst Rev, issue 4, 2006. CD003882. Cochrane (DOI)  
  21. Adams E, Thomson A, Maher C, Hagen S. Mechanical devices for pelvic organ prolapse in women. Cochrane Database Syst Rev, issue 2, 2004. CD004010. Cochrane (DOI)  
  22. Handa VL, Garrett E, Hendrix S, Gold E, Robbins J. Progression and remission of pelvic organ prolapse: a longitudinal study of menopausal women. Am J Obstet Gynecol 2004; 190: 27-32. PubMed  
  23. Onwude JL. Genital prolapse i women. BMJ Clin Evid. 2012 Mar 14;2012. PMID: 22414610 PubMed  
  24. Hagen S, Glazener C, McClurg D et al. Pelvic floor muscle training for secondary prevention of pelvic organ prolapse (PREVPROL): a multicentre randomised controlled trial. Lancet 2017; 389(10067): 393-402. pmid:28010994 PubMed  
  25. Giri A, Hartmann KE, Hellwege JN et al. Obesity and pelvic organ prolapse: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Am J Obstet Gynecol 2017 Jul(1);11-26. PMID: 28188775 PubMed  
  26. Kudish BI, Iglesia CB, Sokol RJ et al. Effect of weight change on natural history of pelvic organ prolapse. Obstet Gynecol 2009 Jan; 113(1):81-8.II. PMID: 1910436 PubMed  
  27. Stenstrom Bohlin K, Ankardal M, Nüssler E et al. Factors influencing the outcome of surgery for pelvic organ prolapse.Int Urogynecol J 2018; 29(1):81-89. PMID: 28894904 PubMed  
  28. Maher C, Baessler K, Glazener CM, Adams EJ, Hagen S. Surgical management of pelvic organ prolapse in women. Cochrane Database Syst Rev, issue 3, 2007. CD004014. Cochrane (DOI)  
  29. Altman D, Väyrynen T, Engh ME, et al. Anterior colporrhaphy versus transvaginal mesh for pelvic-organ prolapse. N Engl J Med 2011; 364: 1826-36. New England Journal of Medicine  
  30. Sokol AI, Iglesia CB, Kudish BI, et al. One-year objective and functional outcomes of a randomized clinical trial of vaginal mesh for prolapse. Am J Obstet Gynecol 2012; 206: 86. PubMed  
  • Barbro Larson, docent och specialist i gynekologi och obstetrik, Stockholm
  • Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet