Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS

Hos cirka 20 % av kvinnor i fruktsam ålder är en eller båda äggstockarna fyllda av små cystor som har bildats av äggblåsor. Det kallas för polycystiska ovarier (PCO) vilket betyder "äggstockar med många små cystor". Förändringen kan bara ses vid en ultraljudsundersökning och de flesta har inga symtom.

Om det samtidigt med PCO föreligger en hormonell rubbning kallas det för polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Hormonrubbningen består i en ökad mängd manligt könshormon (testosteron ) och minskad känslighet för det blodsockersänkande hormonet insulin. Cystbildningarna rubbar äggstockarnas funktion och leder till utebliven ägglossning och menstruationsrubbningar.

PCOS drabbar cirka 6–16 % av kvinnor i barnafödande ålder. Det är vanligare i vissa familjer, där mamma eller systrar också kan ha PCOS. Tillståndet kan debutera när som helst i barnafödande ålder men för många sker det redan i sena tonåren.

Symtomen vid PCOS är ökad behåring på kroppen (hirsutism), akne, uteblivna eller menstruationer med långa intervall, övervikt och svårighet att bli gravid (infertilitet). Håravfall av "manlig typ" kan förekomma.

Den onormala hårväxten, hirsutismen, drabbar cirka 70 % av kvinnorna med PCOS. Den består av skäggväxt, hårväxt mellan brösten, på insidan av låren och från blygdbenet i mittlinjen till naveln. Ungefär hälften av kvinnor med PCOS är överviktiga och fetman ansamlas främst runt midjan. Viktökningen inträder som regel från cirka 15 års ålder och fram till tidiga 20-årsåldern. Menstruationsrubbningarna består i utebliven menstruation (amenorré) hos 50 % och menstruationer med långa intervall hos 30 %, medan 20 % har regelbundna menstruationer. Glesa eller uteblivna menstruationer kan på lång sikt öka risken för livmodercancer.

En viktig del av sjukdomsbilden vid PCOS är att det med åren kan utvecklas rubbningar i ämnesomsättningen, så kallat metabolt syndrom, som förutom övervikt bland annat innebär höga kolesterolvärden och högt blodtryck. Dessa förändringar är riskfaktorer för att få diabetes och hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Förutom att behandla symtomen på PCOS är det därför mycket viktigt att sätta in åtgärder som minskar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.

Symtomen på sjukdomen är i regel lätta att känna igen. Men en allmän undersökning och gynekologisk undersökning är ändå också nödvändiga för att utesluta andra orsaker. Diagnosen PCOS kan ställas om minst två av följande punkter kan konstateras:

• Många små cystor på äggstockarna (PCO) som konstateras vid ultraljudsundersökning.
• Menstruationer med långa intervall eller ingen mens alls.
• Ökad behåring av manlig typ och akne och/eller höga testosteronvärden i blodet.

Gynekologisk undersökning visar vanligen inget onormalt och det är oftast omöjligt för läkaren att känna de små cystorna på äggstockarna. Vanligen tar läkaren olika hormonprov och vid övervikt kontrolleras fasteblodsocker och blodfetter.

Ultraljud av äggstockarna kan visa cystor på äggstockarna, men ultraljudet kan vara normalt även om man har PCOS. Å andra sidan är det inte heller ovanligt att kvinnor som inte har PCOS har dessa cystor på äggstockarna.

Val av behandling beror på vad som ska åstadkommas. För många är viktnedgång den enda nödvändiga behandlingen:

• En viktminskning på 5–10 % kan bidra till att normalisera menstruationen och att ägglossningen kommer tillbaka och graviditet kan uppnås hos 20-60 %. Även hårväxten på kroppen minskar vid viktnedgång. Dessutom kan viktminskning stärka självkänslan.
• Särskilt betydelsefullt är det att viktminskningen minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men det kan vara svårt att gå ner i vikt när man har PCOS, då testosteron  ger ökad hunger. Det kan också behövas hjälp av dietist och att man går med i ett program för viktminskning. 
• Viktminskningen bör inte ske snabbt. De viktigaste åtgärderna är regelbunden motion och välbalanserade måltider med mycket grönsaker och mindre fett och socker.
• Fysisk aktivitet ökar känsligheten för insulin och gör att man mår allmänt bättre om man har PCOS. Därför är det viktigt att vara fysiskt aktiv.

Vid behandling av ökad behåring kan kombinerade p-piller (östrogen + gestagen) minska behåringen. Men det tar ofta 6–8 månader innan man märker effekt:

• Vid uttalad behåring kan läkemedel som motverkar effekter av testosteron , så kallade antiandrogener, prövas.
• Ett särskilt läkemedel mot akne, innehållande östrogen och antiandrogen med gestagen effekt, kan också minska behåring. Det fungerar även som preventivmedel och är ett alternativ till vanliga p-piller.
• Om man inte vill eller kan ta p-piller finns läkemedlet spironolakton  som också motverkar testosteron .
• Hårborttagning med epilering eller laser prövas också vid besvärande hårväxt.

P-piller återställer regelbundna menstruationer och skyddar på lång sikt mot livmodercancer:

• Men om man inte vill eller kan ta p-piller bör regelbundna menstruationer framkallas med gestagen (syntetiskt gulkroppshormon). Tabletter med gestagen tas under tio dagar varje eller varannan månad.

Vid behandling av ofrivillig barnlöshet kan läkaren skriva ut läkemedel som stimulerar ägglossningen:

• Eftersom det finns många ägganlag vid PCOS är det ofta lätt att framkalla ägglossning.
• Tabletter med letrozol tas under fem dagar för att framkalla ägglossning. Detta ger ägglossning hos 60 % och graviditet hos cirka 30 %.
• Behandlingen ökar dock risken för flerlingsgraviditet (tvillingar/trillingar).
• Letrozol kan kombineras med metformin , som är ett läkemedel mot diabetes och som visat sig öka möjlighet till graviditet.
• Om inte tablettbehandling hjälper kan man få hormonsprutor.
• Provrörsbefruktning är också en möjlighet.
• Ett led i behandlingen mot ofrivillig barnlöshet kan också vara att, genom ett mindre kirurgiskt ingrepp, "bränna bort" cystorna på äggstockarna.