Sexuella smärttillstånd hos kvinnor
Vad är sexuella smärttillstånd hos kvinnor?
Man skiljer mellan två huvudtyper av sexuella smärttillstånd hos kvinnor:
- Smärtfyllt samlag (dyspareuni) är ihållande eller återkommande smärta vid samlag eller försök till samlag eller annan vaginal penetration. Tillståndet kan vara primärt – det vill säga att smärtan alltid har varit förbunden med sexuell aktivitet – eller sekundärt, där kvinnan tidigare har fungerat normalt sexuellt.
- Vaginism som betyder ihållande eller återkommande svårigheter med vaginal penetration med penis, finger eller andra föremål. Vid vaginism finns en muskelkramp i slidans yttre tredjedel..
Smärtfyllt samlag förekommer i olika studier hos 3–18 % av befolkningen. Bland kvinnor efter övergångsåldern är siffrorna 9–21 %. Vaginism anges förekomma hos 0,5–1 % av befolkningen.
Orsak
Smärtfyllt samlag
Man skiljer mellan tre huvudtyper av smärttillstånd:
- Ytliga smärtor på blygdläpparna och/eller i slidöppningen.
- Smärtor i slidan.
- Djupa smärtor vid penetration.
En vanlig orsak till ytliga vulvasmärtor är inflammationstillstånd utanför slidöppningen eller i slidans yttre delar. Förklaringen kan också vara att slidan är torr eller att du reagerar på irriterande eller allergiframkallande ämnen. Vid vaginism känns den svidande/brännande smärtan också i slidmynningen.
Smärtor i slidan är en sällsynt orsak till smärtfyllda samlag. Sådan smärta upplevs först och främst vid slidöppningen. Vanliga orsaker är torr slida, infektion i slidan, irriterande ämnen problem från urinröret, tidigare ingrepp i samband med förlossning eller kirurgi eller strålbehandling.
Djupa smärtor vid samlag är ganska vanliga och kan ha många orsaker. Huvudorsaken är inflammationer i bäckenet, efterverkningar av kirurgiska ingrepp (sammanväxningar), endometrios, tumörer, irritabel tarm, urinvägsinfektion eller cysta på äggstocken.
Vaginism
Vid vaginism förbinds sexuell aktivitet med smärta och rädsla, och det har uppstått en rädsla för alla former av inträngning i slidan. Tanken på eller försök till inträngning ger ofrivilliga muskelsammandragningar runt slidöppningen. Varför vissa kvinnor utvecklar vaginism och andra inte är inte känt.
I vissa fall kan tillståndet uppstå efter en period med smärtor i slidan – oavsett orsak och inklusive alla orsaker till smärtfyllda samlag (se ovan). Fysisk misshandel eller sexuellt missbruk kan också medföra en rädsla/fobi mot inträngning i slidan. Det samma gäller skrämmande medicinska procedurer från barndomen, smärtsamt första samlag, rädsla för att vaginan är för liten, problem i parförhållandet och rädsla för graviditet.
Diagnos
Diagnosen ställs baserat på anamnesen och vid gynekologisk undersökning. Som ett led i utredningen och behandlingen av tillståndet är det viktigt för läkaren att få veta hur smärtan ter sig, var den är lokaliserad, hur kraftig den är, hur det hela startade, hur länge du har haft den och om du har andra symtom.
Upprepade upplevelser av smärtsamt sex kan skapa en rädsla för smärta, och i sin tur leda till att sex undviks, något som i sin tur leder till nedsatt lust, nedsatt upphetsning och eventuellt orgasmstörningar. Resultatet kan bli sexuell avhållsamhet och ibland undvikande av andra typer av kroppskontakt.
Muskelspänningar kan uppträda inte bara vid försök till inträngning i slidan, utan också vid tanken på det eller vid förspel. Försök till penetration leder till smärta, rädsla, förnedring och frustration och patienten sitter ofta fast i en känsla av att vara mindre värd och ibland i en rädsla för att bli övergiven. Obehaget och reaktionerna på det kan leda till muskelspänningar i bäcken, lår, mage och ben.
Vid vaginism kan man också ha problem vid gynekologiska undersökningar och problem med att använda tamponger.
Behandling
Klargörande av orsaken är första steget i behandlingen. Om orsaken är okänd eller svår att hantera kan det vara aktuellt att blanda in olika specialister och behandla många faktorer. Det är sällan som läkemedelsbehandling av sexuella smärtstörningar utan känd orsak har effekt.
En sexolog eller specialutbildad gynekolog eller barnmorska eller en fysioterapeut kan ge patienten en introduktion i praktiska tekniker. Biofeedback, bäckenbottenträning, användning av sonder med ökande storlek (vaginal dilator) kan vara behandlingsmöjligheter vid sexuella smärttillstånd som vaginism.
Psykoterapi är ett annat alternativ. Sådan behandling anpassas efter patientens individuella behov, och partnern uppmanas att delta i upplägget. Vid vaginism inriktas behandlingen på patientens rädsla för penetration och på hennes kroppsuppfattning.
Kognitiv beteendeterapi kan ges som individ eller gruppterapi. Behandlingen fokuserar på smärtans samband med rädsla/ångest och muskelsammandragningar. Det ingår även allmän sexualutbildning. Upplägget har visats minska smärtan vid samlag och öka den sexuella tillfredsställelsen hos kvinnor med vulvavestibulit.
I KBT ingår också desensibiliserande behandling som kan genomföras som en stegvis gynekologisk undersökning utfört av läkare eller barnmorska. Kvinnan lär sig samtidigt att med stor försiktighet föra in först ett finger och sedan flera fingrar, och till slut en dildo, dilatator eller penis. Kvinnan lär sig också att kontrollera bäckenbottenmuskulaturen så att slidan kan hållas öppen vid vaginal penetration. En samlad analys kan tyda på en viss, men beskedlig, effekt av den här typen av behandling.
Prognos
Med riktig och tålmodig behandling kan många bli bra eller bättre och forskning tyder på att resultaten på lång sikt är goda.
Vill du veta mer?
- Nedsatt sexuell lust
- Nedsatt sexuell upphetsning
- Orgasmstörningar
- Sexuella smärttillstånd hos kvinnor – för sjukvårdspersonal