Gå direkt till huvudinnehållet

Sexuella smärttillstånd hos kvinnor

Smärta vid beröring runt slidöppningen (vulvasmärta, vulvodyni) och slidkramp (vaginism) kan göra det svårt eller omöjligt att ha sex  och genomföra samlag.

Faktagranskad av: Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta om sexuella smärttillstånd hos kvinnor

  • Smärta i samband med samlag är vanligt. För en del kan det röra sig om långvariga och svåra besvär som påverkar sexlivet.
  • Det finns flera möjliga bakomliggande orsaker till djup samlagssmärta, bland annat endometrios. Smärta vid beröring av slemhinnan runt slidöppningen (vulvasmärta) kan också ha bakomliggande orsaker, men inte alltid. Slidkramp (vaginism) är en annan en orsak till smärta och svårighet att genomföra samlag. 
  • Diagnos ställs utifrån sjukdomshistorien, beskrivning av symtom och gynekologisk undersökning.
  • Om det finns en bakomliggande orsak behandlas den. I övrigt finns olika slags behandlingar vid sexuella smärttillstånd, exempelvis smörjning med mjukgörande och träning av musklerna i underlivet. För en del hjälper kognitiv beteendeterapi.
  • Behandlingen kan ta lång tid, men så småningom får många minskade besvär och bättre livskvalitet.

Vad är sexuella smärttillstånd hos kvinnor?

Smärta i samband med samlag är vanligt. För en del kan det röra sig om långvariga och svåra besvär som påverkar sexlivet och livskvaliteten.

Det finns olika typer av sexuella smärttillstånd hos kvinnor:

  • Smärtfyllt samlag (dyspareuni) är ihållande eller återkommande smärta vid samlag eller försök till samlag eller annan vaginal penetration. 
  • Vulvasmärta (provocerad vulvodyni, PVD) är smärta vid beröring av slemhinnan runt slidöppningen.
  • Vaginism (slidkramp) är ihållande eller återkommande svårigheter med inträngning i slidan (vaginal penetration) på grund av muskelkramp i slidans yttre del.

Symtom och orsak

Djupa samlagssmärtor

Djupa smärtor vid samlag är ganska vanliga och kan ha många olika orsaker, bland annat äggledarinflammation, sammanväxningar efter operationer i magen, endometrios, tumörer, IBS eller cysta på äggstocken.

Vulvasmärta

Vulva är namnet för underlivets yttre delar, de som man kan se utifrån, som blygdläpparna, klitoris och öppningarna till urinröret och slidan.

Vulvasmärtor är ofta svidande eller brännande. De kan bland annat uppstå på grund av svampinfektion, torra slemhinnor, ärr efter klipp i slidmynningen vid förlossning eller att man reagerat på något medel som använts i underlivet.

Om det inte finns någon förklaring till vulvasmärtor och om de funnits i mer än tre månader kallas det för vulvodyni. Provocerad vulvodyni (PDV) innebär att smärtan kommer vid beröring eller tryck på området, oftast är det den bakre delen av slidans öppning som gör ont.

Vaginism

Vid vaginism ger tanken på, eller försök till, inträngning i slidan ofrivilliga muskelsammandragningar runt slidöppningen och smärta. 

Ibland kan vaginism uppstå efter en period med smärtor i slidan – oavsett orsak och inklusive alla orsaker till smärtfyllda samlag som beskrivits ovan. Tidigare sexuella övergrepp kan också medföra en rädsla/fobi mot inträngning i slidan. Detsamma gäller skrämmande undersökningar, smärtsamt första samlag, rädsla för att vaginan är för liten, problem i parförhållandet och rädsla för graviditet.

Diagnos

Diagnos ställs utifrån sjukdomshistorien, beskrivning av symtom och gynekologisk undersökning. 

Behandling

Om det finns en underliggande orsak till besvären som svampinfektion, endometrios eller torra slemhinnor efter klimakteriet, inriktas behandlingen mot denna.

Vid provocerad vulvodyni kan det hjälpa att smörja vulva med olja eller mjukgörande salva eller kräm. Även salva eller kräm med lokalbedövningsmedel kan prövas, men det ska inte användas vid samlag. 

Av specialutbildad vårdpersonal kan man få instruktioner till övningar för musklerna i underlivet (bäckenbotten) och avslappning av dessa muskler. Man lär sig på så sätt att kontrollera musklerna så att det så småningom går att genomföra penetration utan obehag. 

För vissa hjälper kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket görs enskilt eller i grupp. KBT fokuserar på smärtans samband med rädsla och ångest.

Prognos

Behandlingen kan ta lång tid, men så småningom får många minskade besvär och bättre livskvalitet.

Vill du veta mer?