Gå direkt till huvudinnehållet

Depression hos äldre

Senast uppdaterad: Senast reviderad:
Sakkunnig:
Definition:
Med depression hos äldre menas en sjuklig nedstämdhet hos personer över 65 år.
Förekomst:
Cirka 10–15 % av äldre har depressionssymtom och cirka 5 % har sjukdomstecken på egentlig depression i undersökningar i västvärlden
Symtom:
Symtomen är sänkt stämningsläge, intresse- och glädjelöshet, trötthet, försämrad koncentrationsförmåga och uppmärksamhet, sömnstörning, ätstörningar och återkommande tankar på döden. Ångest och/eller kroppsliga symtom är vanligt vid depression bland äldre.
Kliniska fynd:
Grundlig somatisk undersökning ska utföras för att utesluta somatisk sjukdom.
Diagnostik:
Instrument som har vetenskapligt stöd är MINI  och GDS-15  samt GDS-20 .
Behandling:
Bedöm i första hand om depressionen kan bero på en specifik orsak som kan behandlas. Inled annars behandling med läkemedel. Psykoterapi är effektivt och bör beaktas.
  1. Unützer J. Late-life depression. N Engl J Med 2007; 357: 2269-76. PubMed  
  2. Behandling av depression och ångestsyndrom hos äldre. Läkemedelsverket 2016. lakemedelsverket.se  
  3. Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer. Folkhälsomyndigheten 2019. www.folkhalsomyndigheten.se  
  4. Palsson S, Ostling S and Skoog I. The incidence of first onset depression in a population followed from the age of 70 to 85. Psychol Med 2001; 31: 1159-68. PubMed  
  5. Teresi J, Abrams R, Holmes D, Ramirez M and Eimicke J. Prevalence of depression and depression recognition in nursing homes. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2001; 36: 613-29. PubMed  
  6. Djernes JK. Prevalence and predictors of depression in populations of elderly: a review. Acta Psychiatr Scand. 2006 May;113(5):372-87. PMID: 16603029. PubMed  
  7. Aarsland D, Cummings JL, Yenner G et al. Relationship of aggressive behaviour to other neuropsychiatric symptoms in patients with Alzheimer's disease. Am J Psychiatry 1996; 153: 243-7. PMID: 8561206. PubMed  
  8. Starkstein SE, Chemerinski E, Sabe L et al. Prospective longitudinal study of depression and anosognosia in Alzheimer's disease. Br J Psychiatry 1997; 171: 47-52. PMID: 9328494. PubMed  
  9. Gao Y, Huang C, Zhao K, et al. Depression as a risk factor for dementia and mild cognitive impairment: a meta-analysis of longitudinal studies. Int J Geriatr Psychiatry. 2013 May;28(5):441-9. PubMed  
  10. Alexopoulos GS. Depression in the elderly. Lancet 2005; 365: 1961-70. PubMed  
  11. SBU. Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU, 2012. www.sbu.se  
  12. American Psychiatric Association. MINI-D 5. Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press AB, 2015.
  13. Williams JW, Barrett J, Oxman T, et al. Treatment of dysthymia and minor depression in primary care: a randomized controlled trial in older adults. JAMA. 2000;284:1519-26. PMID: 11000645. PubMed  
  14. Girling DM, Barkley C, et al. The prevalence of depression in a cohort of the very elderly. J Affect Disord. 1995 Aug 18;34(4):319-29. PMID: 8550958. PubMed  
  15. Beyer JL. Managing depression in geriatric populations. Ann Clin Psychiatry. 2007 Oct-Dec;19(4):221-38. PMID: 18058280. PubMed  
  16. Lindesay J, Briggs K, et al. The Guy's/Age Concern survey. Prevalence rates of cognitive impairment, depression and anxiety in an urban elderly community. Br J Psychiatry. 1989 Sep;155:317-29. PMID: 2611541. PubMed  
  17. Watt JA, Goodarzi Z, Veroniki AA, Nincic V, Khan PA, Ghassemi M, Lai Y, Treister V, Thompson Y, Schneider R, Tricco AC, Straus SE. Comparative efficacy of interventions for reducing symptoms of depression in people with dementia: systematic review and network meta-analysis. BMJ. 2021 Mar 24;372:n532. doi: 10.1136/bmj.n532. PMID: 33762262 PubMed  
  18. Bartels SJ, Dums AR, Oxman TE et al. Evidence-based practices in geriatric mental health care: an overview of systematic reviews and meta-analyses. Psychiatr Clin North Am 2003; 26: 971-90. PubMed  
  19. Alexopoulos GS, Borson S, Cuthbert BN et al. Assessment of late-life depression. Biol Psychiatry 2002; 52: 164-74. PubMed  
  20. Behandling av depression hos äldre. 2015. SBU 2015. www.sbu.se  
  21. Taylor WD. Clinical practice. Depression in the elderly. N Engl J Med. 2014 Sep 25;371(13):1228-36. PMID: 25251617. PubMed  
  22. Alexopoulos GS, Katz IR, Reynolds CF, Carpenter D and Docherty JP. The expert consensus guideline series: pharmacotherapy of depressive disorders in older patients. Postgrad Med Special Report 2001; 1-86 October. PMID: 17205639. PubMed  
  23. Oxman TE, Barrett JE, et al. Status of minor depression or dysthymia in primary care following a randomized controlled treatment. Gen Hosp Psychiatry. 2001 Nov-Dec;23(6):301-10. PMID: 11738460. PubMed  
  24. Orgeta V, Qazi A, Spector A et al. Psychological treatments for depression and anxiety in dementia and mild cognitive impairment: systematic review and meta-analysis. Br J Psychiatry 2015; Oct;207(4): 293-8. pmid:26429684 PubMed  
  25. Lieverse R, van Someren EJW, Nielen MMA, et al. Bright light treatment in elderly patients with nonseasonal major depressive disorder. A randomized placebo-controlled trial. Arch Gen Psychiatry 2011; 68: 61-70. PubMed  
  26. Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression. SBU (2007). www.sbu.se  
  27. Hunkeler EM, Katon W, et al. Long term outcomes from the IMPACT randomised trial for depressed elderly patients in primary care. BMJ. 2006 Feb 4;332(7536):259-63. PMID: 16428253. PubMed  
  28. Heinzel S, Lawrence, J, Kallies G et al. Using Exercise to Fight Depression in Older Adults A Systematic Review and Meta-Analysis. The Journal of Gerontopsychology and Geriatric Psychiatry 2015; Dec 28(4): 149-162. doi:http://dx.doi.org/10.1024/1662-9647/a000133
  29. Strawbridge W, Deleger JS, et al. Physical activity reduces the risk of subsequent depression for older adults. Am J Epidemiol. 2002 Aug 15;156(4):328-34. PMID: 12181102. PubMed  
  30. Lyness JM, Heo M, et al. Outcomes of minor and subsyndromal depression among elderly patients in primary care settings. Ann Intern Med. 2006 Apr 4;144(7):496-504. PMID: 16585663. PubMed  
  31. Reynolds CF, Frank E, Perel JM et al. Nortriptyline and interpersonal psychotherapy as maintenance therapies for recurrent major depression: a randomized controlled trial in patients older than 59 years. JAMA 1999; 281: 39-45. PMID: 9892449. PubMed  
  32. Katon WJ. Clinical and health services relationships between major depression, depressive symptoms, and general medical illness. Biol Psychiatry 2003; 54: 216-6. PubMed  
  33. Murphy E, Smith R, et al. Increased mortality rates in late-life depression. Br J Psychiatry. 1988 Mar;152:347-53. PMID: 3167369. PubMed  
  34. Information från Läkemedelsverket. Årgång 26. Nummer 1. Februari 2015. www.lakemedelsverket.se  
  35. Farmand S, Lindh JD, Calissendorff J et al. Differences in Associations of Antidepressants and Hospitalization Due to Hyponatremia. Am J Med. 2018 Jan;131(1):56-63. PMID: 28803926 PubMed  
  36. Cole M, Bellavance F, Mansour A. Prognosis of depression in elderly community and primary care populations: a systematic review and meta-analysis. Am J Psychiatry 1999; Aug;156(8): 1182-9. pmid:10450258 PubMed  
  37. Danielsson B, Collin J, Jonasdottir Bergman G et al. Antidepressants and antipsychotics classified with torsades de pointes arrhythmia risk and mortality in older adults - a Swedish nationwide study.Br J Clin Pharmacol. 2016 Apr;81(4):773-83. PMID: 26574175. PubMed  
  • Ingvar Karlsson, docent och överläkare, institutionen för neurovetenskap och fysiologi – avdelningen för psykiatrisk epidemiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Tidigare sakkunniga

  • Åke Rundgren, docent och överläkare, enheten för geriatrik, Göteborgs universitet
  • Olav Thorsen, specialist i allmänmedicin, Klubbgaten legesenter, Stavanger