Gå direkt till huvudinnehållet

Polyfarmaci hos äldre

Senast uppdaterad: Publicerad:
Sakkunnig:

  • Den geriatriska patienten karakteriseras av hög ålder, fysiologiska åldersförändringar, polymorbiditet och kroniska sjukdomar.
  • Den geriatriska patienten är storkonsument av läkemedel, vilket kan medföra ökad sjuklighet, nedsatt livskvalitet, funktionsnedsättning och ökad dödlighet.
  • Användning av för många läkemedel kan leda till problem med biverkningar och interaktioner mellan läkemedel och det ökar risken för bristande följsamhet med behandlingen. 2-3
  • Läkemedelsinducerade biverkningar kan förväxlas med andra geriatriska syndrom eller orsaka förvirring, fall, inkontinens – och kan medföra att läkaren skriver ut ytterligare läkemedel. 4-5
  1. Michocki RJ. Polypharmacy and principles of drug therapy. In: Daly MP, Weiss BD, Adelman AM, eds. 20 common problems in geriatrics. New York: McGraw-Hill, 2001: 69-81.
  2. Williams CM. Using medications appropriately in older adults. Am Fam Physician 2002; 66: 1917-24. PubMed  
  3. Hepler CD, Strand LM. Opportunities and responsibilities in pharmaceutical care. Am J Hosp Pharm 1990; 47: 533-43. PubMed  
  4. Colley CA, Lucas LM. Polypharmacy: the cure becomes the disease. J Gen Intern Med 1993; 8: 278-83. PubMed  
  5. Rochon PA, Gurwitz JH. Optimising drug treatment for elderly people: the prescribing cascade. BMJ 1997; 315: 1096-9. British Medical Journal  
  6. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen (2017). plus.rjl.se  
  7. Kragh A. Två av tre på äldreboenden behandlas med minst tio läkemedel. Kartläggning av läkemedelsförskrivningen i nordöstra Skåne. Läkartidningen 2004; 101: 994-9.
  8. Coons SJ, Sheahan SL, Martin SS, Hendricks J, Robbins CA, Johnson JA. Predictors of medication noncompliance in a sample of older adults. Clin Ther 1994; 16: 110-7. PubMed  
  9. Botelho RJ, Dudrak R 2d. Home assessment of adherence to long-term medication in the elderly. J Fam Pract 1992; 35: 61-5. PubMed  
  10. Salzman C. Medication compliance in the elderly. J Clin Psychiatry 1995; 56(suppl 1): 18-22.
  11. Äldre med regelbunden medicinering – Antalet läkemedel som riskmarkör. Socialstyrelsen (2012). www.socialstyrelsen.se  
  12. Bootman JL, Harrison DL, Cox E. The health care cost of drug-related morbidity and mortality in nursing facilities. Arch Intern Med 1997; 157: 2089-96. PubMed  
  13. Schoofs MWCJ, van der Klift M, Hofman A et al. Thiazide diuretics and the risk for hip fracture. Ann Intern Med 2003; 139: 476-82. Annals of Internal Medicine  
  14. Monane M, Monane S, Semla T. Optimal medication use in elders. Key to successful aging. West J Med 1997; 167: 233-7. PubMed  
  15. Carlson JE. Perils of polypharmacy: 10 steps to prudent prescribing. Geriatrics 1996; 51: 26-30. PubMed  
  16. Ewy GA. Digoxin. The Art and Science. Am J Med 2015. pmid:26159635 PubMed  
  17. Beers MH, Ouslander JG, Rollingher I, Reuben DB, Brooks J, Beck JC. Explicit criteria for determining inappropriate medication use in nursing home residents. Arch Intern Med 1991; 151: 1825-32. PubMed  
  18. McLeod PJ, Huang AR, Tamblyn RM, Gayton DC. Defining inappropriate practices in prescribing for elderly people: a national consensus panel. CMAJ 1997; 156: 385-91. Canadian Medical Association Journal  
  19. Beers MH. Explicit criteria for determining potentially inappropriate medication use by the elderly. An update. Arch Intern Med 1997; 157: 1531-6. PubMed  
  20. Krumholz HM, Radford MJ, Wang Y, Chen J, Heiat A, Marciniak TA. National use and effectiveness of beta-blockers for the treatment of elderly patients after acute myocardial infarction. JAMA 1998; 280: 623-9. Journal of the American Medical Association  
  21. Freemantle N, Cleland J, Young P, Mason J, Harrison J. Beta blockade after myocardial infarction: systemic review and meta regression analysis. BMJ 1999; 318: 1730-7. British Medical Journal  
  22. Mulrow C, Lau J, Cornell J, Brand M. Pharmacotherapy for hypertension in the elderly. Cochrane Database Syst Rev, issue 2, 2000. The Cochrane Library  
  23. Garg R, Yusuf S. Overview of randomized trials of angiotensin-converting enzyme inhibitors on mortality and morbidity in patients with heart failure. JAMA 1995; 273: 1450-6. Journal of the American Medical Association  
  24. Flather MD, Yusuf S, Kober L, Pfeffer M, Hall A, Murray G, et al. Long-term ACE-inhibitor therapy in patients with heart failure or left-ventricular dysfunction: a systemic overview of data from individual patients. Lancet 2000; 355; 1575-81.
  25. Pitt B, Zannad F, Remme WJ, Cody R, Castaigne A, Perez A, et al. The effect of spironolactone on morbidity and mortality in patients with severe heart failure. N Engl J Med 1999; 341: 709-17. New England Journal of Medicine  
  26. Executive summary of the third report of the National Cholesterol Education Program (NCEP) expert panel on detection, evaluation, and treatment of high blood cholesterol in adults (Adult Treatment Panel III). JAMA 2001; 285: 2486-97. Journal of the American Medical Association  
  27. Benavente O, Hart R, Koudstaal P, Laupacis A, McBride R. Oral anticoagulants for preventing stroke in patients with non-valvular atrial fibrillation and no previous history of stroke or transient ischemic attacks. Cochrane Database Syst Rev, issue 2, 2000. The Cochrane Library  
  28. Segal JB, McNamara RL, Miller MR, Powe NR, Goodman SN, Robinson KA, et al. Anticoagulants or antiplatelet therapy for non-rheumatic atrial fibrillation and flutter. Cochrane Database Syst Rev, issue 1, 2001. The Cochrane Library  
  • Åke Rundgren, docent och överläkare, Enheten för geriatrik, Göteborgs universitet

Tidigare sakkunniga

  • Olav Spigset, överläkare, professor, dr.med., Avdeling for legemidler, St. Olavs Hospital