Demens – några råd till närstående
Demenssjukdom hos en familjemedlem eller släkting kan vara en belastning för de närstående. Det underlättar att ha goda kunskaper om tillståndet. Praktiska råd kring kommunikation och om vardagliga rutiner kan också underlätta umgänget med en person som har demens.
Faktagranskad av: Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet
Senast reviderad:
Att samtala med en person som har demens
- Prata långsamt.
- Invänta svar.
- Använd enkla ord.
- Använd enkla, korta meningar.
- Använd substantiv, inte pronomen (Sofia kommer och hjälper dig i stället för Hon kommer och hjälper dig).
- Ställ en fråga i taget.
- Säg inte "kommer du ihåg ...".
- Hjälp till med ord, men ta inte över samtalet.
- Begränsa valmöjligheterna.
- Dela upp instruktioner.
Praktiska rutiner som kan underlätta
- Håll ordning, bestämda platser minskar förvirringen.
- Se till att belysningen är god, eventuellt kan nattlampa fungera bra.
- Använd dagbok, dagsschema, överskådliga och tydliga kalendrar och klockor.
- Avlägsna störningsmoment.
- Använd enkla kom-ihåg-listor.
- Lägg minneslappar på ställen där föremål som ofta används ligger.
- Behåll bekanta möbler och tavlor.
- Sträva efter regelbundenhet och fasta rutiner.
- Sträva efter att vara i bekanta omgivningar.
- Ha ett anteckningsblock vid telefonen.
Patientföreningar
Vill du veta mer?
- Demens, översikt
- Symtom på demens
- Svenska kommuner har skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga som vårdar till exempel äldre och långvarigt sjulka (5 kap. 10 § socialtjänstlagen). Utbildning är en av flera former av stöd som kan vara ett inslag i anhöriggrupper. I en kommentar från december 2015 sammanfattar SBU en systematisk översikt om effekter av strukturerad utbildning av anhöriga till hemmaboende personer med demenssjukdom.
- Demenstillstånd – för vårdpersonal