Typ 1-diabetes, en översikt

Vill du veta mer?

Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.

Testa Medibas för professionen i 30 dagar utan kostnad.

Fakta om typ 1-diabetes

  • Tillstånd med ihållande förhöjt plasmaglukos på grund av brist på det blodsockersänkande hormonet insulin.
  • Typ 1-diabetes är en ren insulinbristsjukdom, kroppens immunsystem angriper insulinproducerande celler i bukspottkörteln.
  • Sjukdomen debuterar akut med högt plasmaglukos, även om sjukdomsutvecklingen kan ha tagit lång tid.
  • Nedsatt allmäntillstånd, törst, ökad urinproduktion och viktminskning är vanligt.
  • Diagnosen ställs med glukosmätningar som underlag.
  • Målet med behandlingen är att skapa symtomfrihet, hög livskvalitet och normal livslängd.
  • Centralt i behandlingen är en sund kost, motion, avhållsamhet från tobaksrökning samt injektionsbehandling med insulin som patienten ger sig själv.

Vad är typ 1-diabetes?

Typ 1-diabetes är ett tillstånd med ihållande förhöjt blodsocker (plasmaglukos) som beror på brist på det blodsockersänkande hormonet insulin. Det är ett livslångt tillstånd som man kan leva bra med, men det är också ett tillstånd som man kan dö av om man inte får en tillfredsställande behandling.

Patienterna har nedsatt allmäntillstånd, är törstiga, producerar ovanligt stora mängder urin och minskar i vikt. Plasmaglukos kan blir så högt att patienten bli omtöcknad eller utvecklar koma. Å andra sidan kan plasmaglukos blir så lågt att det leder till personlighetsförändringar och insulinkoma (medvetslöshet).

Typ 1-diabetes kan debutera i alla åldrar, men i regel sker det före 40 års ålder. Det finns cirka 50 000 patienter med typ 1-diabetes i Sverige. Sjukdomen drabbar 40–49 barn per 100 000 i åldersgruppen 0–14 år. Sverige har, näst efter Finland, världens högsta frekvens av diabetes hos barn. I Storbritannien är motsvarande siffra 18–20 barn per 100 000.

För barn 0–14 år har incidensen ökat från 22 per 100 000 år 1978, till 49 per 100 000 år 2015. De senaste åren har incidensen för barn upp till 9 år minskat något men ökat i gruppen 10–17 år och även totalt sett.

diabetes
Animation om diabetes

Orsak

Socker är kroppens bränsle. Hormonet insulin har en central roll i regleringen av glukosomsättningen. Insulinet bidrar bland annat till att glukos kan transporteras in i cellerna. Då får cellerna bränsle, men samtidigt bidrar det till att hålla plasmaglukos på rätt nivå.

Typ 1-diabetes är en ren insulinbristsjukdom. Den beror på att kroppens immunsystem angriper insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Efter hand förlorar de förmågan att producera insulin. Utvecklingen sker gradvis men symtomdebuten är i vanliga fall ganska snabb, några veckor.

Hos många finns det en ärftlig predisposition för att få diabetes. Risken för diabetes ökar vid förekomst av vissa vävnadstyper, särskilda proteiner som sitter på ytan på kroppens celler. De som har en särskilt ofördelaktig vävnadstypskombination löper 12 % risk för att utveckla typ 1-diabetes någon gång i livet, jämfört med 1 % för normalbefolkningen. Yttre faktorer som verkar spela en roll för att få diabetes är infektion med tarmvirus (enterovirus) under graviditeten.

Diagnos

Typ 1-diabetes debuterar i regel akut med högt plasmaglukos. Det är vanligt med föregående nedsatt allmäntillstånd, ökad urinproduktion, törst och viktminskning.

Akutfas med högt plasmaglukos

I den här fasen andas patienten snabbt och tungt (hyperventilation) och det kan lukta aceton om andedräkten. Det beror på att blodet blir surare (lågt pH-värde) vartefter som det produceras så kallade ketonkroppar. Ketonkroppar produceras som en följd av lågt insulin. Eftersom insulin är nödvändigt för att glukos ska transporteras in i kroppens celler måste kroppen förbränna fett istället för glukos. Och en biprodukt av fettförbränningen är att det bildas "sura" ketonkroppar.

Ett obehandlat tillstånd leder till minskad medvetandegrad, patienten glider in i koma och man kan inte få kontakt med honom eller henne.

Laboratorieanalyser

Diagnosen diabetes mellitus ställs med glukosmätningar som underlag. Fastande är plasmaglukos högre än 7 mmol/l. Vid höga plasmaglukosvärden förekommer samtidigt stora förändringar i blodets surhetsgrad. Även glukos i urinen påvisas och långtidsblodsockret HbA 1c är förhöjt.

Behandling

Målet med behandlingen är att skapa symtomfrihet, hög livskvalitet och normal livslängd. Behandlingen syftar också till att förhindra akuta komplikationer som allvarlig hypoglykemi (för lågt plasmaglukos) eller hyperglykemi (för högt plasmaglukos). Dessutom bidrar behandlingen till att minska förekomsten av sena komplikationer. Centrala delar av behandlingen av diabetes mellitus är en sund kost, motion, avhållsamhet från tobaksrökning samt sprutbehandling med insulin som patienten ger sig själv.

Kosthållning

Personer med diabetes måste ha en sund kosthållning. De bör öka intaget av omättat fett (vegetabiliskt fett, fisk) på bekostnad av mättat fett (kött). Intaget av mjölk, ljust bröd, potatis och socker bör minskas och ersättas med grövre spannmålsprodukter med ett högt kostfiberinnehåll. Livsmedel med högt sockerinnehåll bör undvikas i den dagliga kosten. Grönsaker kan ätas fritt. Konstgjorda sötningsmedel kan användas fritt. Försiktig sötning med vanligt socker går också bra.

Motion

Fysisk aktivitet minskar plasmaglukosnivån.

Insulinbehandling

När man inleder insulinbehandling återhämtar sig ofta kroppens egen insulinproduktion något. I den här fasen räcker det att tillföra små doser insulin och glukoskontrollen är god även utan noggrann diabeteskosthållning. Bättringsfasen kan pågå i veckor, månader eller år för att sedan övergå i nästan total insulinbrist som kräver höga tillförda insulindoser. Målet med insulinbehandlingen är att uppnå lämpliga insulinnivåer under hela dygnet, det vill säga höga insulinnivåer efter måltiderna och lägre nivåer mellan måltiderna och på natten.

insulinbehandling
Animation av insulinbehandling

Prognos

Dålig kontroll av diabetes hos barn och ungdom riskerar deras normala tillväxt och utveckling och kan ge sena komplikationer. Dålig kontroll under en många år ökar risken för tidig utveckling av sjukdomar i hjärta (hjärtinfarkt) och blodkärl (stroke och cirkulationsrubbningar i benen). En god kontroll minskar risken för sådana komplikationer betydligt och kan ge en nästintill normal livslängd.

Akuta komplikationer är för högt plasmaglukos(hyperglykemi) och för lågt plasmaglukos(hypoglykemi). Sena komplikationer är först och främst ökad risk för sjukdom i hjärta och blodkärl.

Det är mycket viktigt att förstå att många med diabetes också kan ha högt blodtryck och höga nivåer av fettämnen i blodet. Rökstopp, behandling av det höga blodtrycket och de höga nivåerna av fettämnen är lika viktigt som behandling med insulin.

Uppföljning

Personer med diabetes ska kontrolleras regelbundet. Uppföljningen omfattar egenkontroll och regelbundna kontroller på sjukhusets öppenmottagning eller på läkarmottagningen.

Egenkontroll

Alla patienter med typ 1-diabetes måste kunna mäta plasmaglukos själv. Det är en bra idé att föra dagbok över mätningarna. Plasmaglukos ska mätas minst fyra gånger per dag – före måltider, före läggdags, före större fysiska ansträngningar. Med hjälp av dessa glukosvärden kan man styra och justera insulindoserna. Frekventa glukosmätningar är därför helt avgörande för hur bra behandlingen blir.

Många patienter använder kolhydraträkning för att anpassa insulindoserna och förbättra sin metabola kontroll. Kolhydraträkning kan med fördel användas även när insulin doseras med penna.

Kontroller på diabetesmottagningen

I regel bör dessa kontroller ske var tredje till var fjärde månad. Rutinkontrollerna består av mätning av blodtryck, vikt, HbA1c, fotundersökning (årligen) samt diskussion av omständigheter som patienten vill ta upp. Årskontrollen bör fokusera på undersökning av blodtryck, hjärta och lungor, kärlsystem (puls i benen), nervfunktion i fötterna, fettämnen i blodet, njurfunktion, urinanalys och eventuellt EKG. När man har typ 1-diabetes bör man gå på kontroll hos ögonläkare en gång vartannat år.

Patientorganisation

Vill du veta mer?


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.