Sköldkörtelinflammation (tyreoidit)
Det finns olika orsaker till sköldkörtelinflammation. Tillståndet kan leda till både förhöjd och sänkt ämnesomsättning.
Faktagranskad av: Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet
Fakta om sköldkörtelinflammation
- Sköldkörteln (tyreoidea) producerar sköldkörtelhormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Tyreoidit är inflammation i sköldkörteln.
- Vanliga symtom kan vara lokal svullnad och ömhet på halsen, feber och nedsatt allmäntillstånd. Symtomen varierar dock beroende på vad orsaken till tillståndet är.
- Den vanligaste orsaken till tyreoidit är autoimmun reaktion vilket innebär att kroppens eget immunsystem påverkar cellerna i körteln.
- Diagnos ställs utifrån symtom och blodprovsresultat.
- Behandlingen beror på vad läkaren har upptäckt och på vilka symtom man har.
- Prognosen är god. Många varianter av tyreoidit går över av sig själv.
Vad är sköldkörtelinflammation?
Sköldkörteln (tyreoidea) sitter framtill på halsen och producerar bland annat hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) vars huvudfunktion är reglering av ämnesomsättningen i kroppen. Vid sköldkörtelinflammation, också kallad tyreoidit, läcker sköldkörtelhormon ut i blodcirkulationen. Sköldkörtelinflammation är ett ganska vanligt tillstånd.
Symtom
Symtombilden varierar beroende på vad orsaken till tillståndet är. En del kan ha lokala symtom i form av svullnad och ömhet på halsen. En del kan bli sjuka med feber och nedsatt allmäntillstånd. De allra flesta har dock måttliga besvär.
Ämnesomsättningen påverkas hos de flesta. Hos de flesta ger tillståndet förhöjda nivåer av sköldkörtelhormon i blodet i ett tidigt skede. Detta kan ta sig följande uttryck:
- Viktminskning
- Darrning
- Svettning
- Rastlöshet
- Snabb puls
Senare kan tillståndet präglas av för låga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet. Det kan leda till:
- Oregelbunden menstruation.
- En tendens att frysa.
- Heshet.
- Förstoppning.
- Smärtor i leder.
- Svullnad i huden.
Hos andra finns det inte något typiskt mönster.
Orsak
Det kan finnas flera orsaker till inflammationen.
Den vanligaste orsaken till tyreoidit är autoimmun reaktion vilket innebär att kroppens eget immunsystem påverkar cellerna i körteln.
Tillståndet kan bero på flera olika typer av reaktioner och man kan dela in dem i undergrupper:
- Infektioner, ofta förorsakade av virus, men även bakterier kan i sällsynta fall vara en orsak.
- Olika andra kroniska sjukdomar, efter strålbehandling eller fysisk skada.
- Efter genomgången graviditet.
Tyreoidit är vanligast hos kvinnor.
Diagnos
Diagnosen bygger på vilka symtom som uppträder och på resultatet av blodprover. Mätningarna av tyroxin och tyreoideastimulerande hormon (TSH) är avvikande – tyroxinhalten kan vara förhöjd, för låg eller normal.
Hos många förekommer antikroppar mot sköldkörteln i blodet. I sällsynta fall är sköldkörteln öm när läkaren trycker på den.
Blodsänkan kan vara förhöjd vid en viss form av tyreoidit (subakut tyreoidit).
Behandling
Behandlingen är beroende av vad läkaren har upptäckt och vilka symtom patienten har. Påvisas låga värden av tyroxin och om det orsakar besvär får man tillskott av tyroxin (T4-preparat). Har man stora problem med darrningar och snabb puls kan man få läkemedel som lindrar dessa besvär.
Vid uttalade allmänsymtom kan patienten få kortison.
Övergående smärtor eller obehag i körteln behandlas med milda smärtstillande medel som inte är receptbelagda.
Prognos
Prognosen är god. Beroende på vilken form av tyreoidit man har kan läkaren säga hur förloppet kommer att se ut. Många varianter av tyreoidit går över av sig själv. Andra varianter ger varaktigt nedsatt ämnesomsättning som kräver livslång behandling med tyroxintabletter.
I många fall tar det cirka ett år innan man kan avgöra om tillståndet går tillbaka av sig självt eller inte.
Patientorganisation
Vill du veta mer?
- Oregelbunden menstruation
- Förstoppning
- Blodsänka
- Tyreoidit – för vårdspersonal