Hög ämnesomsättning, hypertyreos

Vill du veta mer?

Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.

Testa Medibas för professionen i 30 dagar utan kostnad.

Sammanfattning

  • Hög ämnesomsättning, hypertyreos, är en sjukdom som beror på ökad produktion av hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), som bildas i sköldkörteln.
  • Förhöjd ämnesomsättning kan leda till en rad besvär: hjärtklappning, rastlöshet, trötthet, svaghet, nervositet, irritabilitet, svettning, värmeintolerans, utstående ögon, struma, darrningar, lös avföring, snabb puls och förhöjt blodtryck.
  • Tillståndet kan uppträda inom samma familj och vara kopplat till andra autoimmuna sjukdomar.
  • Graves sjukdom är den vanligaste (60–80 %) formen av hypertyreos bland yngre personer.
  • Hypertyreos behandlas med läkemedel, radioaktiva medel eller kirurgiska ingrepp, men ingen av dessa behandlingsformer är idealisk.

Vad är hypertyreos?

Illustration: Sköldkörteln
Illustration: Sköldkörteln

Hypertyreos är en sjukdom som beror på ökad produktion av hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), som bildas i sköldkörteln. Förhöjt T4 och/eller T3 ger förhöjd ämnesomsättning och detta kan ge upphov till en rad besvär som:

  • Hjärtklappning och rastlöshet.
  • Trötthet och svaghet.
  • Nervositet och irritabilitet.
  • Viktminskning trots god aptit.
  • Svettning och värmeintolerans.
  • Lös avföring och menstruationsrubbningar.
  • ”Utstående” ögon (exoftalmus).
  • Huden är ofta varm och fuktig.
  • Snabb puls och ofta något förhöjt blodtryck.
  • Skakningar.
  • Förstorad sköldkörtel (struma) kan också förekomma.

Hypertyreos är en vanlig sjukdom som, enligt en norsk undersökning, förekommer hos 2,5 % av alla kvinnor och 0,6 % av alla män. Samma undersökning fann att 0,5 % av alla kvinnor och 0,1 % av alla män hade odiagnostiserad hypertyreos. Nyinsjuknande är cirka 30 fall per 100 000 invånare och år enligt en nyligen publicerad svensk undersökning. Sjukdomen börjar oftast i 20–40-årsåldern, men i 15 % av fallen drabbas personer äldre än 60 år. En typ av hypertyreos kallas Graves sjukdom.

sköldkörtelsjukdom
Animation om sköldkörtelsjukdom

Orsak

Graves sjukdom är den vanligaste (60–80 %) typen av hyperthyreos bland yngre personer. Vid Graves sjukdom bildar kroppen antikroppar (TRAK) som liknar hormonet TSH som normalt stimulerar produktionen av hormonerna T4 och T3. Därmed ökar halten av dessa hormoner i blodet. Sjukdomen är ett exempel på en så kallad autoimmun sjukdom, där orsaken till att antikroppar bildas är okänd. Sköldkörteln är som regel diffust förstorad. En fjärdedel utvecklar tecken på utstående ögon. Tillståndet kan uppträda inom samma familj och vara kopplat till andra autoimmuna sjukdomar.

Mild hypertyreos kan bero på en akut inflammation i sköldkörteln, tyreoidit. Det finns flera former av tyreoidit. Postpartumtyreoidit förekommer efter förlossning. Tillståndet uppges förekomma hos 5–10 % i studier i Norden och Storbritannien, oftast två till fyra månader efter förlossningen. Tillståndet är ofta milt och övergående och kan under en kort fas övergå i låg ämnesomsättning (hypotyreos) innan det normaliseras. 70 % av alla patienter med postpartumtyreoidit har en positiv familjehistoria eller antikroppar mot ett ämne i sköldkörteln (anti-TPO). Hashimotos tyreodit är en annan inflammationstyp som kännetecknas av hög ämnesomsättning tidigt i sjukdomsutvecklingen. Det bildas så småningom en struma och tillståndet övergår i hypotyreos. Subakut (De Quervains) tyreodit är en tredje typ av tyreoidit. Den är virusbetingad och uppstår oftast efter en luftvägsinfektion. Tyreoiditen ger smärta i sköldkörteln framtill på halsen, feber, slöhet, hög blodsänka och CRP. Det uppstår snabbt tyreotoxiska symtom allt eftersom hormoner utsöndras från en inflammerad körtel. Symtomen går som regel tillbaka inom åtta månader. Hos vissa kan tillståndet återkomma senare.

Bland äldre beror hypertyreos oftare på att delar av sköldkörteln förlorar sin känslighet för TSH och övergår till egen (autonom) produktion av tyroxin i form av hormonaktiva knölar (giftstruma eller giftstruma i en knöl – giftig (toxisk) innebär i det här sammanhanget att ämnesomsättningen är hög). I vissa delar av världen förekommer jodbrist (inte i Sverige), vilket kan förorsaka giftig knölstruma.

Andra omständigheter som kan förorsaka hypertyreos är läkemedel (amiodaron, överbehandling med tyroxin) och överdrivet intag av jod (bland annat från hälsokostprodukter).

Hur diagnostiseras sjukdomen?

Diagnosen ställs mot bakgrund av sjukdomshistorien (anamnesen) och de symtom som kan föreligga. Mätningar av hormonet TSH i kombination med T4 bekräftar i de flesta fall diagnosen. Påvisande av antikroppar i blodet stärker diagnosen. Andra undersökningar som kan vara aktuella är så kallad scintigrafi, som gör det möjligt för läkaren att se hur aktiv sköldkörteln är när det gäller produktion av tyreoideahormon och eventuellt upptäcka om det föreligger knölar i körteln.

Behandling

Hypertyreos behandlas med läkemedel, radioaktiva medel eller kirurgiska ingrepp, men ingen av dessa behandlingsformer är idealisk. Valet av behandling är beroende av vilken typ av hypertyreos det handlar om, patientens ålder, sköldkörtelns storlek och patientens allmänna hälsotillstånd. Alla behandlingsformer kan leda till att sköldkörteln producerar för lite hormon. Man kan då få hypotyreos vilket innebär att man måste tillföra kroppen tyroxin dagligen i tablettform.

ämnesomsättningsläkemedel
Animation om ämnesomsättningsläkemedel

Läkemedel

Läkemedelsbehandling med så kallade tyreostatika prövas först, framför allt på yngre personer. Hos äldre vuxna talar följande faktorer för läkemedelsbehandling: Ålder under 40–50 år, liten eller avsaknad av struma samt Graves sjukdom med utstående ögon. Läkemedlet verkar genom att hämma bildningen av tyreoideahormonerna och en sådan behandling kan pågå under allt från 6 till 24 månader. Behandlingen ger kontroll över hypertyreosen inom några veckor hos 90 % av patienterna. Hos personer med Graves sjukdom återkommer symtomen hos hälften av patienterna efter avslutad behandling, oftast bland dem som röker, har stor struma eller höga halter antikroppar. I sällsynta fall (0,1–0,5 %) kan läkemedlet ge upphov till nedsatt produktion av vita blodkroppar (agranulocytos) och det är viktigt att du går på regelbundna kontroller. Behandlingen måste avslutas om agranulocytos uppstår. Alla blir inte friska av den här behandlingen och då måste vanligtvis tyreoidea tas bort. Detta kan ske genom så kallad radiojodbehandling eller kirurgi.

Betablockerare är en typ av läkemedel som ofta används för att lindra besvär som hjärtklappning och skakningar. Vid övergående inflammation i sköldkörteln (tyreoidit) är detta ofta den enda behandling du behöver, eftersom hormonproduktionen med tiden kommer att normaliseras. Behandlingen pågår så länge som krävs för att lindra symtomen.

Radioaktiv behandling

Radiojodbehandling går ut på att tillföra radioaktivt jod till kroppen. Eftersom allt jod samlas i sköldkörteln leder det till att sköldkörteln förstörs, utan att andra strukturer i kroppen skadas. Det är en säker och bra behandling, som inte gör att risken för att senare få cancer ökar.

Behandlingen är effektiv vid Graves sjukdom och giftig knölstruma. I Sverige ges radioaktivt jod till vuxna, särskilt över 30 år och ofta som förstahandsbehandling. I USA är detta den vanligaste formen av behandling och även i Europa används den idag allt oftare på patienter så långt ner i åldrarna som 20-årsåldern.

Radiojodbehandling är effektiv, säker och rimlig. Full effekt fås inom sex till tolv veckor. 80-90 % kommer att ha normal ämnesomsättning efter åtta veckor med en dos, medan övriga kommer att behöva en eller flera extradoser. Hos patienter med giftig knölstruma minskar en sådan behandling storleken på struman med 40 %. Behandlingen leder med tiden ofta till bestående hypotyreos. Biverkningarna är få och behandlingen verkar inte öka cancerrisken.

Följande patienter ska inte behandlas med radiojod: Barn och ungdomar (om det inte finns särskilda skäl), gravida och kvinnor som ammar.

Kirurgi

Kirurgisk borttagning av sköldkörteln (tyreoidektomi) är också en möjlighet. Under ingreppet tas det mesta av körteln bort. Kirurgi är framför allt aktuellt om det föreligger knölar i körteln eller om du har en struma som pressar mot andra delar av halsen. Kirurgi erbjuds också patienter som är allergiska mot tyreostatika och som inte vill ha radiojodbehandling.

Ingreppet botar hypertyreos i mer än 90 % av fallen. De flesta får bestående hypotyreos. Komplikationer är sällsynta, men 1–2 % kan få skada på recurrensnerven – vilket ger dig bestående heshet – eller skador på bisköldkörtlarna.

Prognos

Hur tillståndet förlöper varierar mycket från person till person. Vissa blir bra av sig själva, men sjukdomen kommer att fortsätta att utvecklas hos de flesta. En del av komplikationerna med sjukdomen kan också bestå trots att sjukdomen är under kontroll genom behandling. Många får med tiden låg ämnesomsättning, medan några kan få återfall med hög ämnesomsättning.

Komplikationer som ögonbesvär och ”utstående” ögon är vanligt vid Graves sjukdom. Minskad tolerans för starkt ljus, smärtor ”bakom” ögonen och dubbelsyn kan också förekomma. Det finns dessutom ökad risk för förmaksflimmer, som är ett tillstånd där hjärtats förmak slår för fort. Detta ger i sin tur ökad risk för stroke.

Om tillståndet inte behandlas kan det förorsaka eller förvärra tillstånd som angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och osteoporos (benskörhet).

Tyreotoxisk kris är en ovanlig, men allvarlig komplikation som beror på att en stor mängd sköldkörtelhormon frigörs. Det här tillståndet ger snabbt symtom på hypertyreos och allvarliga hjärtrytmrubbningar.

Att leva med hypertyreos

De flesta blir friska efter behandling, men många kommer ändå att vara beroende av att tillföra de hormoner som normalt produceras i sköldkörteln i tablettform. Man måste då ställa in sig på att ta de här tabletterna en gång om dagen under resten av livet.

Vill du veta mer?

Quiz

Har du snappat upp det viktigaste i detta dokument? Då utmanar vi dig att göra vår quiz om hög ämnesomsättning!


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.