Gå direkt till huvudinnehållet

Tvångssyndrom hos barn och unga

Senast reviderad:
Sakkunnig:


Definition:
Tvångssyndrom kännetecknas av upprepade eller ihållande tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Symtomen orsakar betydande obehag, är tidskrävande eller stör dagliga rutiner eller sociala aktiviteter.
Förekomst:
Livstidsprevalensen är vara cirka 2 % och punktprevalensen i åldern 5–15 år verkar vara omkring vara 0,25 %.
Symtom:
Upprepade obehagliga tankar, känslor, idéer eller förnimmelser som kan handla om rädsla för smitta, sjukdom och våld. Tvångshandlingar – som att tvätta sig (tvättvång), kontrollera dörrar, lås eller spisplattor (kontrolltvång), eller göra saker på ett särskilt sätt (ritualer), även mentala ritualer som exempelvis räkneritualer – görs för att neutralisera tvångstankarna. Vanligt med samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd, exempelvis depression.
Kliniska fynd:
Eventuellt handeksem, eventuellt depressiva tecken.
Diagnostik:
Diagnosen ställs utifrån anamnes. Viktigt att bedöma annan psykiatrisk samsjuklighet. Symtomskattning med Children's Yale-Brown Obsessive-Compulsive Scale (CY-BOCS) .
Behandling:
KBT med exponering och responsprevention där patienten får utsätta sig för tvångstanken, men utan att utföra den neutraliserande tvångshandlingen. I vissa fall behövs läkemedel och då rekommenderas i första hand SSRI.
  • Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet