Gå direkt till huvudinnehållet

Anorexia nervosa

Senast reviderad:
Sakkunnig:


Definition:
Tillståndet karakteriseras av låg kroppsvikt, självframkallad viktnedgång, försenad pubertet, störd kroppsuppfattning och intensiv rädsla för att gå upp i vikt.
Förekomst:
Prevalensen är 0,5–1 % bland kvinnor i övre tonåren och yngre vuxna. Tillståndet är 10 gånger vanligare bland kvinnor jämfört med män.
Symtom:
Tidiga symtom är ändrade mat- och aktivitetsvanor, viktnedgång och trötthet. SCOFF-testet  kan användas i primärvården för att hitta personer som kanske har en ätstörning.
Kliniska fynd:
Kliniska fynd är avmagring, i svåra fall låg puls, lågt blodtryck, lanugohår.
Diagnostik:
Grundlig anamnes och uteslutande av somatiska orsaker till viktnedgång. 
Behandling:
Behandling inom specialiserad vård, oftast öppenvård. Strukturerad psykologisk behandling som tar hänsyn till eventuell samsjuklighet när patienten kommit ut ur svälten.
  1. Ätstörningar, kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svenska psykiatriska föreningen (SPF) 2015. Hämtad 190829 www.svenskpsykiatri.se  
  2. Bulik CM, Sullivan PF, Tozzi F et al. Prevalence, heritability, and prospective risk factors for anorexia nervosa. Arch Gen Psychiatry. 2006 Mar;63(3):305-12. PMID: 16520436 PubMed  
  3. Patton GC et al. Onset of adolescent eating disorders: population based cohort study over 3 years. BMJ 1999; 318:765-8. British Medical Journal  
  4. Cederlöf M, Thornton LM, Baker J, et al. Etiological overlap between obsessive-compulsive disorder and anorexia nervosa: a longitudinal cohort, multigenerational family and twin study. World Psychiatry 2015; 14: 333-8. pmid:26407789 PubMed  
  5. Martinussen M, Friborg O, Schmierer P, et al. The comorbidity of personality disorders in eating disorders: a meta-analysis. Eat Weight Disord 2016; 22: 201-9. pmid:27995489 PubMed  
  6. Wade TD, Bulik CM, Neale M, et al. Anorexia nervosa and major depression: shared genetic and environmental risk factors. Am J Psychiatry 2000; 157: 469-71. PubMed  
  7. Lilenfeld LR, Kaye WH, Greeno CG, et al. A controlled family study of anorexia nervosa and bulimia nervosa: psychiatric disorders in first-degree relatives and effects of proband comorbidity. Arch Gen Psychiatry 1998; 55: 603-10. PubMed  
  8. Holland AJ, Hall A, Murray R, Russell GF, Crisp AH. Anorexia nervosa: a study of 34 twin paris and one triplets. Br J Psychiatry 1984 Oct;145:414-9. PubMed  
  9. Duncan L, Yilmaz Z, Gaspar H, et al. Significant Locus and Metabolic Genetic Correlations Revealed in Genome-Wide Association Study of Anorexia Nervosa . Am J Psychiatry 2017. pmid: 28494655 PubMed  
  10. ICD-11 for Mortality and Morbidity Statistics (Version: 04/2019). WHO icd.who.int  
  11. Klein D, Attia E. Anorexia nervosa in adults: Clinical features, course of illness, assessment, and diagnosis. Hämtad 2018-08-30 www.uptodate.com  
  12. Fisher CA, Skocic S, Rutherford KA, Hetrick SE. Family therapy approaches for anorexia nervosa. Cochrane Database of Systematic Reviews 2019, Issue 5. Art. No.: CD004780. DOI: 10.1002/14651858.CD004780.pub4 DOI  
  13. Hay P. A systematic review of evidence for psychological treatments in eating disorders: 2005-2012. Int J Eat Disord. 2013;46:462-9 PubMed  
  14. Miller KK, Grinspoon SK, Ciampa J et al. Medical findings in outpatients with anorexia nervosa. Arch Intern Med 2005; 165: 561-6. PubMed  
  15. Jagielska G, Kacperska I. Outcome, comorbidity and prognosis in anorexia nervosa. Psychiatr Pol. 2017 Apr 30;51(2):205-218. PMID: 28581532 www.ncbi.nlm.nih.gov  
  16. Franko DL, Keshaviah A, Eddy KT, et al. A longitudinal investigation of mortality in anorexia nervosa and bulimia Nervosa. Am J Psychiatry 2013;170:917-925. doi:10.1176/appi.ajp.2013.12070868 DOI  
  17. Ekeus C, Lindberg L, Lindblad F, Hjern A. Birth outcomes and pregnancy complications in women with a history of anorexia nervosa. BJOG 2006; 113: 925-9. PubMed  
  • Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Tidigare sakkunniga

  • Ulf Wallin, med dr och överläkare barn- och ungdomspsykiatri, Region Skånes Ätstörningscentrum, Lund
  • Ingard Løge, spesialist allmennmedisin, redaktør NEL