Födoämnesintolerans och födoämnesallergi

Vill du veta mer?

Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.

Testa Medibas för professionen i 30 dagar utan kostnad.

Fakta

  • Födoämnesöverkänslighet är en onormal reaktion på intag av ett eller flera födoämnen.
  • Reaktioner som inte involverar immunsystemet definieras som födoämnesintolerans.
  • Födoämnesintolerans ger oftast långsammare reaktioner med en mindre dramatisk utveckling.
  • Födoämnesallergi är en allergisk reaktion på något man inte tål.
  • Reaktioner som förmedlas via immunsystemet definieras som födoämnesallergi.
  • Födoämnesallergi ger oftast akuta besvär som uppstår snabbt.

Vad är födoämnesintolerans och födoämnesallergi?

födoämnesintolerans #ny2

Födoämnesöverkänslighet (intolerans eller allergi) är en onormal reaktion på intag av ett eller flera födoämnen. Reaktionen kan uppträda i ögon, mun, näsa, lungor, på huden och i mag-tarmkanalen. Symtomen debuterar från några minuter upp till flera timmar efter att födoämnet intagits och kan pågå i ett till tre dygn. Om man är överkänslig mot ett födoämne som intas dagligen kan detta ge kontinuerliga symtom.

Barn kan reagera med olustkänslor och dålig matlust. Andra symtom kan vara tung andning, rinnande näsa, kliande ögon och hudutslag.

Vad skiljer födoämnesallergi från födoämnesintolerans?

Reaktioner som inte involverar immunsystemet definieras som födoämnesintolerans medan reaktioner som involverar immunsystemet definieras som födoämnesallergi. Födoämnesallergi delas in i IgE-medierade och icke-IgE-medierade reaktioner. IgE är förkortning för immunglobulin E. Den IgE-förmedlade födoämnesallergin utlöser klassiska akuta allergiska reaktioner – i olika svårighetsgrad – från munhåla, svalg och mag-tarmkanal, luftvägar och/eller huden, och eventuellt allergisk chock (anafylaxi). Den icke IgE-medierade reaktionen ger ofta en långsammare reaktion.

Även om det är en tydlig skillnad mellan födoämnesintolerans och födoämnesallergi i teorin, så är det ofta svårt att skilja dem åt i praktiken. Den huvudsakliga skillnaden ligger i att födoämnesallergi oftast ger akuta besvär som uppstår snabbt, medan födoämnesintolerans ger långsammare reaktioner med en mindre dramatisk utveckling.

Förekomst

Det finns inte några tillförlitliga siffror som beskriver förekomsten av födoämnesallergi och födoämnesintolerans i Sverige. Men det står ändå klart att förekomsten är störst bland barn under de första tre levnadsåren, där den totala förekomsten är omkring 7–8 %. Födoämnesallergi förekommer helt klart oftare bland barn med atopiskt eksem (cirka 30 %).

Upp till 25–40 % av befolkningen anser att födoämnen utlöser symtom hos dem, och de betraktar sig själva som födoämnesöverkänsliga. I kontrast till detta har man i en dansk undersökning funnit att förekomsten av diagnostiserad, objektiv födoämnesintolerans var 2,3 % bland treåriga barn och 3,2 % bland vuxna.

2–3 % av alla spädbarn utvecklar mjölkallergi under det första levnadsåret. Komjölksallergi debuterar mycket sällan efter ettårsåldern. Cirka 90 % av barnen med mjölkallergi tål åtminstone lite mjölk eller mjölkprodukter i treårsåldern och över hälften av de äggallergiska barnen tål ägg i femårsåldern.

Orsak

Orsakerna till födoämnesintolerans kan vara brist på matspjälkningsenzymer, till exempel enzymet som bryter ned laktos (mjölksocker) i tarmen. Orsaken till födoämnesallergi är en allergisk reaktion där immunförsvaret reagerar på ämnen i maten. Allergi i familjen kan vara en riskfaktor för utveckling av födoämnesallergi.

De vanligaste livsmedlen som orsakar besvär är komjölk, ägg, fisk, skaldjur, vete, citrusfrukter, jordgubbar, nötter, jordnötter, samt frukter som korsreagerar med björkpollen (äpple, päron och stenfrukter som plommon, körsbär och persikor), medan tillsatser, såsom bensoater och salicylater, mer sällan ger besvär. De flesta drabbade är överkänsliga mot färre än tre födoämnen.

Symtom

Både barn och vuxna kan få luftvägssymtom, besvär i näsa och ögon, rödflammig hud och utslag i samband med eller oberoende av mat. Hos barn är diarré, kräkningar, kolik, illamående, viktminskning och obehagskänslor vanliga tecken på födoämnesintolerans. När det gäller födoämnesallergi finns rapporter om samtidiga symtom från flera organsystem i över 90 % av fallen, vilket innebär att symtom som endast kommer från ett organsystem, till exempel magen, kan tala emot födoämnesallergi. Även hos vuxna är diarré, koliksmärtor, uppsvälldhet, ökad trötthet och psykiska reaktioner vanliga.

Symtomen debuterar från några minuter upp till flera timmar eller dagar efter att födoämnet intagits och varar vanligen i ett till tre dygn. Du kan samtidigt känna dig matt, krasslig och ”frånvarande”. Födoämnet som du reagerar på kanske intas dagligen och ger då ihållande symtom.

Oralt allergisyndrom, OAS, är en lokal reaktion i munhålan. 70 % av de pollenallergiska patienterna kan reagera på nötter, frukter och/eller grönsaker som korsreagerar med pollen. Korsreaktioner på livsmedel som banan, kiwi och avokado ses också hos latexallergiska patienter. Symtomen är klåda, svullnad och irritation i munhåla och svalg. Läs mer om korsallergier.

Vid IgE-utlöst födoämnesallergi kan det uppstå allergiska akuta reaktioner från ett eller flera organsystem och anfallen kan i vissa fall vara livshotande. Debutsymtomen är desamma som vid oralt allergisyndrom, OAS, som nämns ovan, och åtföljs oftast av symtom från mag-tarmkanalen, från luftvägarna och/eller från huden, samt eventuellt av en allergisk akut reaktion (anafylaxi). Jordnötter, nötter och skaldjur är de livsmedelstyper som oftast leder till anafylaxi. Födoämnen är den vanligaste orsaken till anafylaxi. Andra vanliga orsaker är läkemedel och insektsbett.

Diagnos

Du kan i många fall själv ha märkt att besvären kommer i samband med att du äter vissa födoämnen. Tänk därför noga igenom vilka besvär du har och fyll i checklistan (för barn eller vuxna). Det kan också vara bra att i 14 dagar föra dagbok över kosthållning och magbesvär och sedan ta med dagboken till läkaren.

Blodprover och allergitest på huden är sällan till hjälp när man ska ställa diagnosen. Det bästa testet går ut på att utesluta det misstänkta födoämnet från kosten en tid (elimination) och därefter börja äta det igen (provokation). På det sättet kan man bedöma om besvären har en koppling till intag av just det födoämnet. Testet kan utföras i form av ett experiment som du utför i samarbete med din läkare eller på en allergimottagning.

Hudpricktest används för att skilja patienter med allergisk reaktion från patienter med intolerans, men också dessa test är osäkra, särskilt hos vuxna. Ett negativt hudpricktest talar dock starkt emot att du har allergi.

Behandling

Den bästa, och ofta enda möjliga, behandlingen är att undvika de födoämnen som ger besvär. Om du är intolerant mot ett födoämne ska symtomen försvinna när födoämnet utesluts från kosten. Eftersom diagnosen i många fall baseras på sjukdomshistorian och allmänna fynd är det ett betydande antal patienter som åläggs en onödig begränsning av kosten. Det idealiska är därför att göra ett provokationstest.

För vissa patienter kan det vara aktuellt med läkemedel som komplement till koständringen. Allergiförebyggande läkemedel som moderna antihistaminer kan ha en gynnsam effekt hos patienter med symtom från huden i form av nässelutslag. Man kan prova med så kallade H2-antagonister 30–45 minuter innan man äter det födoämne som ger obehagskänslor i övre delen av magen. Kortison kan användas någon sällsynt gång, till exempel för att bryta en ond cirkel när dieten inte har varit tillfredsställande ur näringssynpunkt. Kortison ska endast användas under en kort period. Adrenalin för självinjektion bör vara lättillgänglig för patienter som har haft allvarligare allergiska anfall. Oral immunoterapi har visat lovande resultat vid behandling av personer med IgE-medierad allergi mot jordnötter, ägg och mjölk.

Prognos

Barn tål vartefter mycket ofta de födoämnen som de tidigare reagerade på. Vuxna med födoämnesallergi förblir vanligen allergiska. Mycket få individer reagerar med tiden på fler och fler födoämnen, oberoende av den diet eller behandling de har fått.

Mer detaljerad information

Checklista och symtomregistrering

Kostråd

Vill du veta mer?


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.