Gå direkt till huvudinnehållet

Allergisk rinit, hösnuva

Vid säsongsberoende allergisk rinit, hösnuva, är orsaken i regel björkpollen på våren, gräspollen på sommaren och gråbo på sensommaren. Vid besvär som finns året om är kvalster eller pälsdjur vanligare orsaker.

Faktagranskad av: Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta om allergisk rinit

  • Allergisk rinit, hösnuva, är en allergisk reaktion på ämnen, så kallade allergener, som kommer i kontakt med nässlemhinnan.
  • Typiska besvär är näsklåda och nysningar, rinnsnuva och nästäppa.
  • Vid säsongsberoende rinit är orsaken som regel björkpollen på våren, gräspollen på sommaren och gråbo på sensommaren. Vid besvär året om är kvalster eller pälsdjur vanligare orsaker.
  • Förutom att undvika de allergen som ger besvär är nässprej som innehåller kortison mest effektivt.
  • Besvären är vanligen värst i ungdomsåren och minskar ofta  i vuxen ålder.

Vad är allergisk rinit?

Allergisk rinit, hösnuva, beror på en allergisk reaktion på ämnen, så kallade allergener, som kommer i kontakt med nässlemhinnan. Den allergiska reaktionen utlöser en inflammation i nässlemhinnan. 

Tillståndet är mycket vanligt och ungefär 20 procent drabbas. Besvären börjar oftast före 20 års ålder och är vanligen som värst under skolåldern.

Symtom

Inflammationen i nässlemhinnan leder till klåda i näsan, nysningar, nästäppa och rinnande näsa. Även allergiska reaktioner från ögonen är vanligt.

Orsak

Allergi är en form av överkänslighet i kroppen. Slemhinnorna uppfattar ämnen, till exempel pollen från växter, som främmande och startar en reaktion för att bekämpa dessa. Därmed inleds en inflammation då slemhinnorna svullnar och rodnar, sekretutsöndringen ökar och detta gör att luftpassagen genom näsan blir trång.

Vid säsongsberoende rinit är det som regel björkpollen på våren, gräspollen på sommaren och gråbo på sensommaren som orsakar besvären. Vid symtom året om är kvalster eller djurhår vanligare orsaker.

Tendensen att överreagera på detta sätt är delvis ärftlig. Allergi är mycket vanligare hos barn där en eller båda föräldrarna är allergiska. Det är också tydligt att barn som bor i hem där föräldrarna röker har mer allergibesvär.

Diagnos

Vid typiska symtom med klåda eller nästäppa, klart och rinnande sekret och nysningar under pollensäsong är diagnosen lätt att ställa.

Ihållande besvär kan också finnas. Upplysningar om förekomst av allergi i familjen eller om att besvären uppstår efter kontakt med djur, kvalster, mögel eller liknande kan då leda till att diagnosen kan ställas utan att andra undersökningar görs.

Vid allergisk inflammation kan slemhinnan i näsan ha ett "typiskt" utseende då slemhinnan blir svullen och vattnig. Den kan också bli blåröd. Om läkaren ändå tvekar om diagnosen testas ibland för allergi genom blodprov och hudtest.

Behandling

Egenbehandling

Om man har pollenallergi kan man under pollensäsongen tänka på att duscha, tvätta håret och byta kläder efter uteaktivitet. Man bör undvika att vädra sovrummet mitt på dagen, då pollenmängden är som störst (passa istället på att ha fönstren öppna på natten och tidig morgon). Man bör inte hänga kläder eller sängkläder utomhus på tork eller vädring, man bör undvika nyklippta gräsmattor och att ha kontakt med djur som har pollen i pälsen. Om man vill motionera utomhus bör man göra det på morgonen medan daggen fortfarande binder pollen. Vid bilkörning genom områden med hög pollenkoncentration bör bilfönstren vara stängda och bilens ventilationsanläggning ha ett pollenfilter. Med hjälp av pollenprognoser, till exempel Pollenrapporten.se , kan man vara förberedd, och om möjligt hålla sig borta från områden med höga pollenhalter. Ute vid kusten och på havet är pollenhalterna ofta lägre. 

Vid kvalsterallergi är det klokt att ha så få dammsamlande föremål i sovrummet som möjligt. Tvätta och dammsug ofta, var särskilt noggrann med rengöringen av sovrummet. Våtrum har ofta hög luftfuktighet vilket kan göra att kvalster och svampsporer trivs. Rökfrihet i hemmet viktigt, då det minskar den ospecifika retbarheten i luftvägarna som allergiker ofta har.

Vid djurallergi ska man försöka undvika kontakt med djur. Har man ändå varit i närheten av djur bör man duscha och byta kläder efteråt.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling mot hösnuva kan med fördel påbörjas redan någon vecka innan den typ  av pollen som man reagerar mot ökar i luften. Pollenprognos för olika delar av landet kan ses i pollenrapporten.se .

I de fall när besvären bara kommer från näsan är det vanligt att börja med lokalbehandling med nässprej om andra åtgärder inte räcker. Mest effektivt är nässprej som innehåller kortison. Detta är ett receptfritt läkemedel som har få eller inga biverkningar. Många har stor respekt för läkemedel som innehåller kortison, men det har inte visats att kortisonnässprej har några skadliga biverkningar. Torrhet i näsan och näsblödning kan dock förekomma. För att undvika näsblödning ska man rikta sprejen ut mot näsvingarna, och inte mot nässkiljeväggen. I de flesta fall räcker det med enbart kortisonsprej.

Om man dessutom har allergibesvär från ögon, lungor eller hud, kan det bli aktuellt att använda så kallade antihistamintabletter, antingen ensamt eller i kombination med kortisonnässprej. Sådana tabletter fås utan recept i små förpackningar. Har man behov av allergimedicin under en längre tid kan man få den utskriven på recept. Också antihistamin finns som nässprej. Även om den verkar sämre än kortisonsprej, kan antihistaminsprej för vissa vara till hjälp framför allt vid kortvariga kontakter då effekten kan komma snabbare med antihistaminsprej än med tabletter.

I korta perioder med ovanligt intensiva besvär kan en kortare kur med kortisontabletter vara nödvändigt. Man bör dock försöka undvika detta och använda allergiläkemedel.

Allergenspecifik immunterapi (AIT)/allergivaccinering

Allergenspecifik immunterapi (AIT) bör övervägas hos personer med mycket besvär och där andra behandlingar inte haft tillräcklig effekt.

AIT innebär att man vaccineras mot de ämnen, allergen, som man reagerar allergiskt mot. Genom återkommande vaccinationer under tre års tid får man små mängder av allergenen där dosen efter hand ökas. AIT ges i regel på en särskild allergimottagning och kan ges som spruta eller tablett under tungan. Under behandligstiden vänjer sig kroppen vid allergenen så att den allergiska reaktionen minskar eller försvinner helt.

De allergen som kan behandlas med AIT i sprutform är björkpollen, gräspollen, katthår, hundhår och husdammskvalster. De allergen som kan behandlas med AIT i tablettform är björkpollen, gräspollen (timotej) och husdammskvalster.

AIT mot pälsdjur ges bara vid svåra besvär, exempelvis om man får allergiska besvär när man träffar andra som har varit i kontakt djur. Man kan alltså inte behandlas med AIT för själv kunna ha ett pälsdjur hemma.

Prognos

Besvären är vanligen värst i ungdomsåren och minskar ofta i vuxen ålder.

En del har också symtom på allergi med klåda i munnen efter intag av vissa födoämnen. Ofta handlar det om en korsallergi mellan pollen och andra allergiutlösande ämnen. En sådan korsallergi är vanligen helt ofarlig och i vissa fall kan man värma livsmedlet för att minska symtomen. 

Patientförening

Vill du veta mer?